måndag 26 januari 2009

bitterheten

p.s. det var ju en jävla tur att jag inte köpte någon dyr trettioårspresent för om man som han ringer mig strax efter tolv i lördags natt och ba, "jag fyller trettio wiho, säg grattis och jubla med mig!" och man ba, "eh, grattis, men varför ringer du mig?" och han blir sur för att man inte är glad över att han har the time of his life-helg tillsammans med alla utom en själv, och ba, "jag vill ju dela glädjen med dig, varför är du inte glad för mig?", NÄ DÅ ÄR MAN INTE VÄRD NÅGON PRESENT. det är vad jag tycker, och vid den åsikten håller jag fast.

om han dagen efter dessutom tror att han diskret meddelar att singellivet är slut på facebook genom att helt enkelt ta bort den statusraden på profilinfon och sedan på fullt allvar tro att jag inte ska märka det bara för att den är helt borttagen istället för utbytt mot "in a FUCKING relationship" då är han ju rent utav korkad. jag är mästare på facebook. jag avslöjar allt och lite till. jag vet allt samtidigt som det händer, och hans profil kan jag utan och innan. SÅKLART märker jag det!! att jag sen via telefon får vara den som frågar "är ni ihop nu", istället för att han säger det till mig själv, då har han definitivt slängt sina presentchanser i sjön, i'm telling ya.

6 kommentarer:

Elin sa...

VÄL RUTET. jag vill skicka bajs till honom i försenad födelsedagspresent just nu.

SARA sa...

elin: please do! hälsar bitterfittan.

Anonym sa...

Heja heja! Om Elin skickar bajs kan jag tänka mig att typ ringa till hans chef och "avslöja" en massa "hemskheter"?

SARA sa...

it's gonna be fine: ja en jävla bergochdalbana är ju det här. i ena stunden tänka på drygkillen och vara bitter och vilja skicka bajs och va glad att man slipper alla de där dåliga egenskaperna som han faktiskt har. å andra sidan, tänka på älsklingskillen som faktiskt tyckt om en till världens ände och tillbaka, och som man älskarälskar för allt fint som han också är.

ETT JÄVLA GISSEL ÄR VAD DET ÄR!! vill inte va med, men har inget val. nu får vägen gå upp känner jag. nu är jag redo för det. upp upp upp.

Anonym sa...

Åh, jag vet. Hatar den där berg och dalbanan! Man vill ju gå av! Eller åtminstone plana ut?? Jag säger som de kloka sagt tidigare: tillåt dig att vara ledsen när du är det. Var asglad när du är det. Och ha inga krav på dig själv på att du måste må på ett visst sätt, eller ha kommit över eller så. Man mår som man mår, punkt. Men jag håller med, nu satsar på upp!! (Kan inte låta bli...) Kram!

Anonym sa...

usch jag har lagt ner fb... Till en viss del. Mår så dåligt av att se.. just sånt du beskriver. Som att strö salt i såret varenda gång! Tillåter inte mig själv att leka!

Men känner inte till din historia, men ska sätta mig nån dag o läsa läsa läsa för jag vill också veta..

Kram