Kvinnofängelset

Efter en hel höst där jag bara gått i kjol (ofrivillig brist på byxor (som sitter snyggt)) trodde jag att jag en gång för alla vant mig vid strumpebrallan. Att den numera satt på min höft för att stanna (bokstavligt talat, de brukade ju jämt hasa ner?) och att den lite dyrare varianten faktiskt till och med var bekväm? Men nej. Efter två tightsdagar i rad känns detta nylonhärke som ett jävla helvetesplagg. En tight liten ostretchig kjol på det och jag har typ aldrig i mitt liv varit så obekväm.

Och hela arbetsdagen är kvar? Hela arbetslivet? JAG ORKAR INTE! Mitt hull har liksom blivit upptryckt till över navelhöjd och det är inte bara extremt oskönt utan också rätt så himla fult rent estetiskt. Bilringsliknelsen jag snappade upp under 90-talet blir helt plötsligt begriplig.

Ovanpå detta så förstod jag förra sommaren för första gången vad det här med lårskav betyder. Jag som alltid älskat att bara dra på mig något fladdrigt och tunt och snippkort när det är varmt ute måste nu tänka om. Avklippta strumpbyxor under (hej kroppspaniken)? Panikbantning? Fettsugning på de där delikata innanlåren? Eller kan jag helt lägga mitt hopp till att naturen ger mig bredare höfter efter det att jag fött mina framtida barn?

Suck suck och fett med stön. Allt klämmer åt och jag typ halvligger i min kontorsstol i detta nu med nedrullad kjolslinning. Ser ingen ljusning.

Kroatien i sommar

Jag som aldrig någonsin velat lämna Sverige under sommarsemestern har i år öppnat upp för utlandsresa. Det är ju ändå fem veckor vi ska försöka slå ihjäl där i juli-augusti så en vecka törs en väl lämna svensk mark utan att gå miste om den bästa svenska sommaren på decennier?

Oh well, vi funderar på Kroatien. Jag är lite kräsen när det gäller boende och det är därför viktigt att det är fräscht, men annars är jag mest intresserad av bra bad och god mat.  Min dude har lite högre krav på aktiviteter. Är det någon som har tips eller erfarenheter? Boende? Resmål? Ställen att äta på? Eller borde vi åka någon helt annanstans? Tänk augusti, en vecka, varken budget eller lyx.

Gammal kärlek osv.

Kollade precis ett Pacey och Joey-klipp och det kom en tår? Undrade en sekund vem jag var tills jag kom på att jag är samma gamla som alltid. Åh Pacey.

Åh herregud vilken liten ljuvlighet

4000 kronor kostar kalaset bara.

Young at heart

På mitt jobb används ofta metaforen stuprör. När den nämndes för kanske hundrade gången insåg jag att alla andra tänkte på faktiska stuprör, sådana som vatten rinner ned från taket i, medan jag för mitt inre öga hela tiden sett ett par stuprörsjeans. Samma lika i förståelsen, men rätt olika bildmässigt.

Ha en mysig fredag då, hälsar modeblöggstjejen

Livet nu

Det har visat sig att jag verkligen gillar det här nya livet med vardag, jobb och mer pengar på spenderarkontot. Who knew?

Idel kontraster är det dock. Häromdagen åt jag tonfisk för 250 riksdaler på Urban Deli och låtsades att det var en helt vanlig tisdagsmiddag, men det var det inte, såklart. Och så igår gick jag i barndom och mjölkstuvade makaroner för första gången ever, och tyckte att det var liksom gott? Hello comfort food. Försökte vuxenfräscha upp barnmaten med finsallad, vitlöksvinägrett och kvalitetsöl men kände hela tiden att allt jag egentligen ville ha på tallriken var ett hav av de där makaronerna, endast. Och jag äter annars aldrig makaroner! Det är mycket i detta lilla huvud nu.

Annars pratar vi barn i mitt hushåll. Mina största skräck tycks just nu vara: 1. att bli med barn på en gång, och 2. att aldrig bli med barn. Ungefär jämvikt mellan dessa två. Oh well.