:-(

Fick precis ett brev från landstinget gällande mitt cellprov, om att jag behöver gå och göra en "kompletterande undersökning för att ta reda på om vidare behandling är nödvändig". Nu är jag ju skiträdd. Dessutom är jag kallad till Kvinnohälsan Söder. Det är inte en vacker läsning att googla dem. Har någon där ute varit med om detta? Tips? Vart bör jag gå? Vad bör jag förvänta mig och förbereda mig för? Paniken över att jag inte kan boka tid förrän imorgon.


ANDAS.

Baaam!

Biljetter till Watch The Throne, check!

Ooookej

Märk gärna humorsvängen mellan de två inläggen nedan. Läste det undre och ba, är det jag som skrivit det? Tyckte jag att det gick bra?! Nu dör jag ju nästan av tristess och ointresse för den här utmaningen. DÖÖÖR. Men som Salem säger, keep om walking, ba gör't. Hälsar pms_tjej_82



P.S. Har man ens PMS när man går på p-piller och har en helt onaturlig liten blödning?

1/3

Igår var en tredjedel av utmaningen gjord för min del, d.v.s. 145 armhävningar, 85 burpees och 30 plankor. Den allmänna känslan: inte så jättekul det här. Jag känner mig trött i kroppen, tycker inte att jag gör några framsteg och känner mig allmänt ful och tjock, nästan fulare och tjockare för var dag som går. Mer och mer otränad, och sa jag fulare? Och tjockare? Och mer otränad? BU! Men jag fortsätter ändå, för sådan är överenskommelsen. Och på lördag ska jag ha mens. Varsågod för info. Kanske påverkar det.

De där jävla burpeeshelvetena, de blir ju aldrig enklare tycker jag! Delar upp dem på två omgångar med liten paus emellan. Och jag är på 13 stycken. ALLTSÅ?! Vad gör jag för fel? Hoppet man ska göra, för att få ut benen bakom sig i plankan, ja men skjut mig? Vid nästa utmaning förespråkar jag en vilodag per vecka.

Är det förresten bara jag som trots p-pillerätande, tre dagar innan varje mens tror att jag är gravid? Varje gång? (Är aldrig!) Och när väl mensen kommer så känns det liksom lite dubbelt? Lite lite lite besviket? Men skönt. Mest skönt va? För jag vill ju inte ha barn än. Eller nu. Eller hur? Det vill jag väl inte. Hu! Mycket att tänka på det här, det där. Och när vet man? Egentligen? Gör man det?

Nu ska jag gå och göra dagens sista planka. Livet är en fest.

Hur går det då?

Ja men det går bra tycker jag! Imorgon har jag gjort en tredjedel! Den enklaste tredjedelen förvisso, men ändå, vad snabbt det går att vänja kroppen vid lite mer träning. Plankan som var jobbigast i början känns lättast nu. Och efter helgens töande är det barmark? Så jag borde kunna börja springa nu? "Springa". Jag kan ju naturligtvis inte börja springspringa. Min joggning är typ långsammare än när jag går snabbt, men göra ett försök. Åtminstone. Om mitt knä håller, som jag sabbade i någon häftig rörelse på mitt favvoaerobicpass i höstas vilket är sjukt sjukt pissigt. Well, sidospår. Att göra burpees efter armhävningar och plankor är ej att rekommendera, gjorde så igår och var totalt slut. Orkade knappt någonting.

Jenny du får träna nu! Grattis! Är du med? Limpy? Anna? Josefin? Idag är jag på 12 burpees, 18 armhävningar och så de dagliga tre plankorna.

Träningsutmaning 13 feb - 13 mars

Mitt trettiodagarsprojekt:

Burpees (utan armhävningar)
Start: 4 (jodå)
Ökning per dag: 1

Armhävningar (på knäna, buhu)
Start: 10
Ökning per dag: 1

Plankan
3 stycken per dag på minst 45 sekunder vardera


All träning är fri att sprida ut över dagen och missar man en dag måste man ta igen det missade antalet senare.


Trettio dagar bör jag kunna hantera. Är någon med mig? Startantalet på varje övning bör väljas individuellt efter förmåga. För en någorlunda tränad människa är fyra burpees antagligen ett skämt men jag fasar redan för att jag måste göra tio till helgen, och nästan tjugo nästa helg. Därför det låga startantalet. Och! Efter detta lilla jippo börjar löputmaningen! *taggar*

High five!

Förlåt

Ja jävlar ja. Det här kommer ju bli en skitrolig blogg känner jag nu. Verkligen. Ba, hej bloggy, idag gjorde jag äntligen åtta armhävningar. Sen mådde jag illa resten av kvällen. Tjarå. Och annars mår jag bra. Hepp.

I startgroparna

Gjorde precis 10 ordentliga upphopp och är nu totalt andfådd. Ooooookej. Testade armhävningar också. Fem kändes tungt. På knäna. Burpees är det inte tal om. Att göra tjugo första dagen? Skämtar ni?! Orimligheten i detta för mig? Igår bara teoretisk, idag högst faktisk.

Tänker börja på måndag och bör till dess prova lite olika övningar för att avgöra vad som är rimligt för en numera gravt icke-spänstig tjej. Vad som står tydligt redan nu är dock att det inte blir så många rep till att börja med, men jag satsar på utveckling. Är det någon som är på?

Projekt löpning börjar så snart gatorna är fria från snö och is.

Kom i form dårå!

Hamnade via Jenny på en träningsutmaning och tänkte att nu jävlar, det här vill jag vara med på! Dock, något modifierat. Mest kanske för att jag typ kan göra sju armhävningar. På knäna. No joke. *brukade göra rumpövningar när alla andra gjorde armhävningar* *vill se ut som rnb* Så att göra tjugo sådär första dagen, den går bara inte.

Wella. Behöver något nytt nu då jag som alltid älskat gymmet börjat tycka att det är astrist där, och kanske är en hemmaträningsutmaning det som krävs för att vända opeppen. Ett eget fantastiskt träningschema är således planen, där burpeen är inkluderad men även den klassiska plankan.

Och sen min nya löpning på det! Som komma skall. Också i utmaningsform för annars blir inget gjort. Jag vill kunna jogga i åtminstone 30 minuter, vilket kanske för den erfarne verkar vara ett ganska löjligt mål, men för mig som alltid starkt ogillat att springa är en stor grej. Vill så jävla gärna bli en springtjej! Har tjatat om detta sen jag startade blöggi, men nu är det alltså dags. ÄNTLIGEN.

Min träningsutmaning, mitt träningsschema, kommer komma upp här inom kort! Please, håll mig vid mitt ord.