trött på ohetheten

idag har jag köpt nya jeans (i storlek 27 - o my! okej, jag vet att jag inte är en tjugosjua egentligen, och jag vet att det är ytligt att bli glad av sådant, men det är såklart alltid göttigare att köpa 27 än 29 eller 28), en ny klänning och lite annat småtjafs - allt för att jag så småningom, inom en inte allt för avlägsen framtid, återigen kan få känna mig lite het. jag längtar efter att bli snygg. jag ska börja posa och sluta le hysteriskt på bilder, för hur glad jag än känner mig, hur många tänder jag visar och hur hysteriskt roligt det än ser ut som jag har det - så blir jag ta mig fan ALDRIG snygg när jag ser ut så! jag behöver se hård och tuff ut, eller eventuellt lite typ kåt (hahahahahahaha - tyvärr sant).

jag behöver luggen och lite attityd och mörkare kläder. eller den där klänningen för 1500 som jag nästan skulle dö lite för, eller blusen på h&m som skulle göra sig perfa till nya acnebrallorna, men som tyvärr kostar 400 spänn och det känns saftigt för en sketen h&m-trasa, som i och för sig satt perfekt, men ändå. och ett par nya platådojor med fet klack skulle inte heller vara fel, samt lite mörker på det. har tröttnat på de ljusa nätterna, jag gillar det svarta. det krävs en viss typ av nattmörker för att man ska våga sig på att använda lite smink igen. hetheten utgår ifrån smink. sommarfräschheten är ju i och för sig som sagt fräsch, ärlig, härlig och glad liksom, men hetheten är ju inte sådan. hetheten är hårdare, tuffare och mindre fräsch (gällande mig alltså). ja ni fattar. och jag är SÅKLART medveten om att jag inte blir supermodell av lugg eller ögonmakeup, men jag pratar självklart om min egen potential till hethet jämfört med mig själv. så var det sagt. jag tror som vanligt inte att jag är bättre än någon annan (eller jo, när det kommer till vissa saker, typ intelligens, tror jag det ofta och jag skäms inte särskilt mycket för det heller).

jag undrar om man kan träna upp sig rent fotomässigt. om man kan gå från ohet till het enbart genom att lära sig hur man ska vinkla ansiktet på bästa sätt eller liknande grejer. ska testa. hatar att vissa människor alltid blir så jävla snygga på bilder, medan man själv ALLTID ser ut som gladaste/fullaste bruden ever. på ett dåligt vis. hatar att jag är missunnsam också. hatar inte att jag är ytlig. ytlig får man vara. det är okej.

föresten så börjar skamvågorna lägga sig. vet inte om det beror på att jag är förnuftigare nu och förstår att jag inte ska bry mig om skitsaker, eller om det har att göra med de tre glas rött som jag precis unnat mig. skiter egentligen i vilket.

ful

det blev föresten inget luggklipp för min frisör hade renoveringssstängt och öppnar inte förrän imorgon och eftersom jag jobbar sex dagar i rad så kan jag tidigast bli klippt på tisdag.

HIGH FIVE

neeeeeeej!

men åååå, hata facebook, eller snarare; hata att jag inte är så smart som jag ser ut! jag har lagt upp bilder på det där jävla forumet, och tagat folk såklart vilket verkar vara en av facebooks grundgrejer. vad jag inte insåg var att folk kunde ta bort mina tagar (vilket jag självklart skulle nyttjat ur ego-synvinkel om jag vetat!) så när jag märkte att till exempel någon tag på hanna försvunnit så fattade jag inte att hon tagit bort den själv utan trodde istället att det var något fel på facebook vilket ledde till att dumma jag la till den igen!! nu skäms jag som en gnu. fattar verkligen att folk inte vill ha bilder de inte gillar på allmänt forum, och har full förståelse för att tagar tas bort. (borde kanske nyttja detta själv med tanke på hur icke-fotogenique jag själv råkar vara.)

således är läget just nu inte bra. skamrysning genom hela kroppen.

(att jag kom på det hela idag var för att jag märkte att en viss snubbe tagit bort en tag. fullt förståeligt. helt okej. jag fattar vinken. kommer inte lägga till igen. (men det hade varit rätt roligt om jag gjort det. tyvärr har jag för lite självdistans och skäms allt för mycket över sådana påhitt. men annars, om jag haft mer distans, hade jag kunnat göra det bara för att jävlas lite, och då hade jag tyckt att det var kul.))

men som sagt, skamrysning.

det där som kostar 100 spänn

jag tror att jag går och klipper lugg idag. har inget bättre för mig direkt och en hundralapp kan det ju lätt vara värt med ny frilla.

all by myself

jag har gett upp tanken om vissa och det känns inte så farligt alls. det som händer händer, händer inget så fine. har bara fjorton arbetspass kvar och börjar känna mig lite nöjd. på måndag kväll, när jag jobbat sex dagar i rad är jag ju nästan klar. yey. nu är det bara en anständig bostad i stock som ska fixas, sen är livet fest och serpentiner igen.

jag drack föresten två glas rött igår bara för att (och spillde självklart ut ett halvt glas i sängen på mina senast inköpta lakan). vin alltså - totalt grejen. ska handla en treliters idag när jag är ledig så jag varje dag kan unna mig ett glas framför datorn när jag dör i sängen efter en hårt arbetspass. jag gillar tanken, även om situationen i allmänhet känns deppig och något dekadent.

rödvin bitte

idag tog rödvinssuget mig med storm (detta hände innan anna meddelade att hon har två bag-in-boxar hemma i zinken som väntar på att bli uppdruckna). fan vad trevligt det vore att dricka vin ihop med någon, kanske en karl, och få lite porr i blicken och pirr i magen och sedan gå hem och fylleknulla. höjden liksom. höjden.

16 arbetspass kvar. tre veckor. jag närmar mig slutet.

fina cam. fina anna. uppsala är deppigt men era tankar värmer.

sånt jag saknar

kollar/lyssnar på lite musik hittat på stalkervis på nätet och känner bara att åååå våren kom tillbaka!!

(vår = hopp, pirr, känslor, pepp, knoppar som brister, hjärta, glädje, lust)

knulla?

jag är förövrigt totalt pepp på att ligga, men det är tyvärr jävligt ont om någon att ligga med. måste få uppstyrning på denna front för palla att gå omkring så här liksom. tror inte det va.

17

17 arbetsdagar kvar. nedräkningen fortgår. imorgon åker jag till stock över dagen och promenerar på gator som jag hoppas ska bli mina. kanske dricker jag öl. kanske köper jag jeans.

jag är som vanligt värd allt alltid.

glad och härlig

jag mår lite bättre idag. vet inte om det beror på att jag kom hem redan klockan sex ifrån jobbet, eller om det hela har sin grund i att jag idag fick känna mig omåttligt populär när jag upptäckte att jag hade flera missade samtal på mobben från flera olika personer. älskar att folk vill ha tag i mig. vänner alltså. och andra bekanta. inte typ myndigheter och lärare. inte för att myndigheter och lärare ringer mig ofta, det kan man inte beskylla dem för, men jobbet däremot är ett typexempel på samtal jag ej vill svara på. alltid ångest att trycka grön telefonlur för dem, men jag gör det oftast ändå. det känns som om dom vet att jag sitter där med mobilen i handen och bara inte svarar och jag hatar att bli påkommen med att vara en dålig människa. därför svarar jag. sen efteråt känner jag mig lite våldtagen.

nåväl, jag kickade ass idag på mitt arbete. var otroligt driven och glad och härlig hela tiden. hoppas min chef såg mina ansträngningar. blir alltid helt nervös när hon jobbar samtidigt som mig, vilket hon kommer att göra typ hela resten av sommarjobbet då hon redan haft sin semester. om jag dock fortsätter i den här takten ska det ju inte vara några problem. jag har ju så härliga ögon och en sådan glad blick, som mina gamla chefer på samma arbetsplats sa på mitt utvecklingssamtal (!). that's right bitches. härliga ögon och en jävligt glad blick.

att jag sen egentligen är en bitterfitta rakt igenom är ju en helt annan sak.

19

19 arbetspass kvar till friheten. nu efter det första känns det som om jag vill dö lite, men jag ska inte göra det. ska istället tänka, sova och sedan spänstigt gå upp imorgon när mitt larm ringer prick klockan sju.

hann bara halvvägs till jobbet på cykeln innan regnet gjort mig så sjukt genomvåt att jag typ inte såg någonting för allt vatten som forsade över ansiktet. fick ställa cykeln vid vägkanten och ta bussen resten av vägen för tjugo hutlösa kronor. jag såg ut som en dränkt katt och kände mig än värre. dyblöt och jävlig. på väg till jobbet. haltandes. med en mobil som nu ligger på dödsbädden efter den vattenchock den blev utsatt för.

uppsala välkomnar mig tillbaka. i can feel it.

happy times

har sovit totalt jävla dåligt inatt. vaknat, vridit mig, drömt mindre bra drömmar, haltat upp och öppnat fönstret, vridit mig mer, haltat upp och stängt fönstret, drömt än sämre drömmar, vridit mig ännu lite mer. bestämde mig för att det fick vara nog vid sju och satte således på datorn och nu klockan åtta ringde alarmet. å vad det ska bli festligt att arbeta idag. från fem i tio till kvart över åtta. som en dröm. for real. som en dröm.

totalt jävla mörker alternativt; välkommen hem

bara för att förhöja hela åka-tillbaka-till-uppsala-upplevelsen ramlade jag såklart av cykeln när jag skulle proviantera på ica luthagen. jag stod upp och cyklade eftersom sadeln var helt blöt efter regnet och halkade naturligtvis av ena pedalen. i en nedförsbacke. INTE SKÖNT. för det första är min herrcykel så hög så jag knappt når ner till backen (och jag har långa ben), och när jag nu dunsade av, rakt ned, blev jag således träffad rakt i muffen av den där jävla cykelpinnen som finns på herrcyklar. en förjävlig uppfinning är vad det är! för det andra fick jag stop på cykeljäveln med min vänstra hälsena då jag hamnade med den vänstra foten framför pedalen. INTE SKÖNT. fy jävla skit fan. nu tycker jag om möjligt än mer synd om mig. hälsenan är min svaga punkt. jag har alltid trott att just min kommer att gå av, och jag väntar således bara på när liksom. kanske är det nära nu. kanske har den till hälften gått av, inte vet jag, men det gör fan så ont och jag haltar omkring här för mig själv i mitt jävla rum i den här jävla staden och känner mig sjukt ensam.

dessutom verkar lamporna i mitt badrum pajat under min semester. otippat.

ba ehhhhhhh

nu har jag tröstätit och mår inte ett dugg bättre. fattar inte vart allt kommer ifrån men jag tycker bara mer och mer synd om mig själv. inte sunt någonstans, men jag bryr mig väldigt lite om just det just nu.

ps. det jag hade hemma att käka var typ ägg, sill och gräslök. inte high five-mat direkt.

sug

och på tal om pepp så känner jag mig idag allt mer opepp allt eftersom timmarna går.

det är då självaste fan att inget roligt kan hända.

stockholm i mitt hjärta

idag åker jag tillbaka till muppsala (mycket moget). det regnar och jag känner mig lat. har lyckats vänja mig vid tanken på fyra veckor i studentstaden och blickar nu istället framåt. fyra veckor att beta av. 20 arbetspass. sedan är det semester och lata dagar igen! ja jävlar. då blir det fest.

insåg igår kväll när jag låg och vred mig och inte kunde somna fastän jag varit konstant trött hela dagen (bakis kanske det kallas) att jag under min semester i stock använt 9 par skor av de 14 jag tog med mig. är det godkänt? känns nästan så.

insåg även att jag haft världens bästa sommar. jag har solat och badat och hängt och käkat luncher och middagar med trevligt sällskap. jag har legat. jag har varit i skärgården. jag har skickat sms och jag har fått sms. jag har haft ångest (men mycket måttligt) och varit pirrigt glad (mer av det). jag har haft världens bästa festsällskap i cam! jag har shoppat en del och läst rätt få böcker men ändå varit nöjd. jag har kollat skräp-tv och druckit mycket öl. jag har promenerat och börjat lära mig hitta i stan och käkat enorma mängder snabbmat. jag har fikat och dagdrömt och tänkt och slappat och hängt på facebook/myspace. jag har lyssnat på glad pop och dansat och tillbringat kvällar på trädgården och f12 och china och debaser medis och debaser slussen (mest debaser slussen). jag har druckit rosé i parker och snackat skit och varit så bakfull att jag velat kräkas (men det har jag inte gjort). framförallt har jag varit otroligt glad och pepp, det är typ det viktigaste. det händer grejer och jag gillar det.

som om jag inte redan visste det så slås jag än en gång av att heta män är the shit

tadaaa, jag är fortfarande vaken. har idag slagit rekord i snabbmatsätning och lär ha gått upp tre kilon sen gårdagen. very good. perfekt start på mitt år som tjugofem. (NOT!)

bläddrade igenom mina tusen bilder sen igår och insåg att jag typ känner mig redo att släppa ett av mina gamla tankespöken. det är dags. jag tror jag fixar. ett två, let go. det finns ju annat att tänka på. viktigare saker. som till exempel att jag promenerade med någon idag och käkade lunch och att det var väldigt gemytligt. uppskattar häng och pratsamma människor som täcker upp när man själv går där och är så bakfull att det känns som om huvudet liksom tömts på hjärna och ersatts med typ luft. denne någon snackade på och lät mig gå där ordlös utan att jag behövde besväras allt för mycket över mitt eget tigande och sådant gillas. undrar dock om han får ut lika mycket av mig som jag får av honom. jag var tyst och bakfull och inte så initiativrik alls, medan han var typ exakt tvärtom. synd på en sådan charmig tjej kan tyckas (för jag är supercharmig när jag väl sätter den sidan till), men jag gör mig nog bättre i det långa loppet och behöver lite tid för att framkalla mina bättre personlighetsdrag. måste bli varm i kläderna först. hela den här käka-lunch-grejen, och kolla-tv-ihop-grejen är ju totalt ny för mig! jag vet inte om det kallas dejtande, men oavsett vad det är så är jag extremt oerfaren när det gäller sådant. vet inte vad som gäller och vad som förväntas och hur man ska bete sig och vad som är skäligt och vanligt och vänligt. en kaffe blir liksom värsta grejen, och en lunch eller promenad blir galet stort. i mitt huvud alltså. när det väl genomförs tycker jag dock enbart att det är trevligt, något nervigt, men trevligt. särskilt om sällskapet både är fin att titta på och fin att vara med.

dagen efter

guuuuuuuuuuuud. födelsedagen var typ bästa kvällen men det vette fan om det var värt det med tanke på hur jag mår idag. bakis from hell. sov i en kontorslokal i gamla stan där efterfesten aldrig liksom sparkade igång, och jag och festarrangören fick tillbringa kvällen/natten/morgonen alldeles själva. så var det ju inte tänkt nej. dessutom var jag redan överförfriskad så vinet kändes föga lockande, och då är jag ändå inte den som är den. hepp.

men som sagt. folk kom och drack vin och käkade tårta hos mig och jag gillade det. det var festligt och värt och alla var snälla och roliga och söp till och jag minns typ inte när folk ramlade av men till slut var det bara jag och henrik kvar bland alla okända och lite mer kända människor på svmk. sen efterfest på det. ja just. och idag är det meningen att jag ska käka lunch med någon och det vette fan om det ens går att styra upp mig så jag ser på gränsen till normal ut. det känns inte så. men jag ska göra ett försök. det ska jag.

hurra för mig!

hade en mycket gemytlig kväll igår med någon som inte gjorde mig lika nervös den här gången, och det var fint och bra, och för de som undrar så ja, jag fick mig ett ligg i för tidig födelsedagspresent (uppmärksamma gärna att jag låter helt nonchig nu när jag skriver det, men egentligen är jag typ YEY YEY). idag tårtbak och vindrickning och fina människor och sedan ut i vimlet för öl och häng och kanske dans.

livet känns gött gött och jag är som vanligt fett värd det. tror det blir konsumpizza till frukost för kylen gapar tomt och det är ändå min födelsedag och då får man äta vad man vill till frulle. det får jag i och för sig alla dagar, men jag gillar tanken på att allt jag gör idag får jag göra just bara för att det är min birthday.

peppen o yeah

idag är jag taggad!!!

yey

sol idag igen! jag ska bada och det kommer bli fett även om transporten till vinterviken känns mycket ensam och väldigt trist när jag måste transportera mig själv dit utan sällskap. ALLA jobbar, förutom stina som hänger med sina föräldrar och den ende som kanske kanske skulle kunna vara ledig för bad (men egentligen föga troligt) vågar jag nog inte sms:a.

en rar tjej på mitt jobb har dessutom förbarmat sig över mig och jobbar därför min helg åt mig, så jag börjar inte arbeta förrän på tisdag nästa vecka! GÖTT!

porr

det är något program om jude law på femman just nu och herre vad vacker han är!! om man någon gång får ligga med en sådan så är man (jag) nöjd för resten av livet.

ligga rent allmänt vore fint. regelbundet sex känns ju nästan overkligt för tillfället - finns det sådant liksom? det går fasligt fort att glömma bort att man hade tillgång till en manskropp på daglig basis för bara några månader sedan (ehh, sju månader sedan, men dock).

life is good, keep it that way

stannade hemma igår och tillbringade kvällen i mjukisbrallor framför dålig film istället för på klubb i tight linne. so sweet. man glömmer bort hur skönt det kan vara att vakna upp en söndag i dräglig tid och sedan vara båda duschad och äten redan vid elvasnåret.

jag är egentligen sjukt less på att jag måste åka till fucksala snart, men jag tänker skita i att tänka på det för just nu är det en fröjd i stockholm och jag planerar att njuta. igår sol igen (!) och idag promenad med stina och lite tama försök att hitta jeans och något ljuvt. jag vill ha något nytt till min födelsedag men det är banne mig nästan en omöjlighet att hitta något att köpa. ska det vara så va va va va?!

annars fyller jag år ja. 25 bast på onsdag, och vid femsnåret blir det förfesthäng i midsommarkransen. jag ska vara fuller och snygg och jag kommer att baka en grym tårta, det är det enda som är bestämt. förövrigt är det alltid lika spännande att se hur många som faktiskt kommer ihåg min födelsedag. det är inte alltid så många tyvärr och jag är en sådan fjant att jag blir ledsen av sånt.

make it happen

vaknade totalt på fel jävla sida och nu måste fan något litet roligt hända idag för annars tror jag att jag dör.

uppdatering: och nej, ju mer jag tänker på det så vaknade jag inte på fel sida, jag vaknade på rätt. det är livet som jävlas lite nu. så kom igen; något kul, något roligt, något nytt, något spännande - jag förtjänar det.

andas

igår fick jag två dåliga besked per telefon. det ena jobbrelaterat, det andra familjerelaterat. familjegrejen orkar jag nästan inte ta in. jobbgrejen gör mig förbannad. kanske måste jag åka tillbaka till uppsala redan om en vecka (och inte om 11 dagar), och ångesten jag känner bara när jag tänker på det är för fan helt galen. det gäller således att inte tänka på det alls. andas bort magklumpen. egentligen skulle jag kunna skriva något argt och bittert kring varför jag måste till fucksala redan på fredag för igår var jag så arg och uppgiven att jag höll på att börja gråta på tunnelbanan, men jag tror fan jag skiter i det. andas var det ja. andas. ska försöka fixa, vi får se hur det går. andas.

bit ihop. andas. hoppas på sol och trevliga dagar. andas. bra födelsedagsfest. andas. sen bita ihop och le och sälja sängar och sen i slutet av augusti är allting över. andas. bit ihop. gråt inte. andas.

era jävlar

men det där jävla smhi är ju verkligen fucked up!! nu när man går in på deras sida och spanar in stockholmsvädret så står det att idag mellan 12-18 är det 18 grader varmt och strålande sol här i staden. say what what what?!! det är väl rätt uppenbart att det INTE är strålande sol och arton grader varmt. titta ut genom fönstret liksom! inte konstigt att meterologyrket är mindre poppis än sociolog. det lär ju vara extremt jobbiga människor som söker sig till den branchen, sådana där jävlar som skryter om att de kan grejer som de uppenbarligen inte kan, och om och om igen upprepar att det minsann visst är 18 grader varmt och strålande sol TROTS att de är överbevisade. mmm, verkliga softa människor. verkligen.

vaken.

stina sover. ingen är på msn. jag är hungrig men har ingen frukost hemma. halsen känns inte bra och händerna luktar rök.

önskar att jag vore duschad, utsövd och fräsch. nu är jag väl varken eller antar jag.

har egentligen inget att säga.

fyllerapporten

trötter och fuller. har druckit öl med fint sällskap och skickat ett och annat sms, fått svar och blivit glad. på den vägen är det.

denna natt ska jag banne mig sova.

hepp.

sex baby, sex

och som om allt inte vore nog så är jag kåt, och hoppas på ett ligg inom en inte allt för avlägsen framtid.

jag är inte i mitt esse. jag är konstant trött, och har jag inte nervösont i magen så har jag ont i magen på riktigt. jag spyr ut ord till de vänner som vill och orkar höra, men i sällskap med nyare bekantskaper tappar jag hela mitt vokabulär. jag hatar att ge ett osäkert intryck, jag är ju inte sådan!

viss närvaro gör mig lite pirrig och konsekvensen av detta är att jag förlorar personligheten helt. så mycket skönare det är att inte bry sig, i sådana stunder är det enkelt att vara sitt vanliga dissiga charmiga jag. den här osäkra, ordtappande, nervösa sidan av mig själv gillar jag inte alls.

get it together för fanken.

vissa grejer gör mig paranoid just nu, som bloggen till exempel. jag har funderat i ett dygn nu vad jag ska göra med skiten, men hittar inga bra alternativ. fan. jag hatar att jag har vänner som är inne och läser utan att kommentera det här, eller irl. låtsas som ingenting bara. låter mig återberätta allting jag skrivit och ba "jaha, det hade jag ingen aning om" - typ. hur svårt kan det vara att klämma ut sig att "ja, jag tittar på din blogg ibland", för jag kan ju se att dom är inne, internet är INTE anonymt you know!

annars sover jag dåligt om nätterna.

uppdatering: jag låter jävligt surfitteaktig, men riktigt så surfitteaktig som jag låter är jag faktiskt inte.

jag är fortfarande fjorton bast även om jag fyller tjugofem hela år om typ en vecka. fun fun oh so fun.

det känns lite (älskar att skriva "känns lite", egentligen menar jag ju såklart bara att det känns) som jag vill bli nådd. ett litet mail, ett sms, ett telefonsamtal, en msn-konversation eller nåt. vad som helst. lite bekräftelse. lite tjat om bara mitt liv. fullt fokus. full uppmärksamhet. egosnack. GE MIG.

jag måste bara tillägga att jag ibland tycker att jag är så jävla rolig. fattar inte varför inte alla män bara faller för min charm och typ kysser mina fötter. kom igen, jag är ju både villig och trevlig och snygg om tillfället är rätt. dessutom är jag SMART och vänlig och ibland kanske lite för käftig men det är ju bara charmigt. jag är inte särskilt rik dock, men jag har hår på huvudet och jag kan bygga ihop en miniatyrpump med backventil och allt och är således händig. mina föräldrar har dessutom sommarställe på västkusten dit vi kan åka på sommaren och äta räkor, sola, bada, knulla och hänga. jag är ju värsta kapet, vad är det ni inte fattar?! (riktat till de heta män som kanske finns där ute någonstans, dock inte i min närhet.)

fan alltså, men HATA grejen med att man själv skickar sms på fyllan, men att ingen annan någon gång tar ett initiativ. vad är grejen? skicka sms och gör bort er lite människor! och varför har jag inte skaffat mig en het, rolig, vänlig, kåt man som sms:ar på fyllan och vill ligga?!! det borde jag göra. synd att jag är så jävla kräsen. kunde under en sekund igår tänka mig att ligga med en av bartendrarna på trädgården, men sedan började hela sällskapet tråna efter honom, och då tänkte jag att jag fan skiter i det. lika bra.

jag hatar också att jag bara sätter igång med sms-tummen utan att ens tänka en minimal liten tanke på att det kanske inte är riktigt rätt tillfälle. dagens lektion: kolla alltid av läget INNAN du ens funderar på att använda mobilen. hemskt jobbigt annars att dagen efter inse att situation och upplägg inte var ultimat någonstans och kanske inte ens önskvärt, från någon part.

nä nu tänker jag leva i celibat i tre månader, få distans för att sedan alltid kunna hänvisa till gamla ligg med ett "nej men gud, vi låg för aaaaaslänge sedan, jag var liten då, och allt är glömt och förlåtet och jag minns knappt ens att det hände". typ. även om liggen var trevliga vill jag hänvisa till dem så. det blir på något sätt enklare att leva då.

och haha, såklart spelar dom irreplaceable i en reklam precis nu, och det påminner om ett ligg som aldrig riktigt blev av vilket jag fortfarande grämer mig över. så ja, ni ser ju själva vilken jävla fröjd det vore att komma in i fasen att inte längre bry sig om de där knullade männen, eller de som nästan men bara nästan blev knullade.

förövrigt så fuckar blogger och det går inte att skriva rubriker. nåväl. jag kunde egentligen inte bry mig mindre.

nu ska jag släppa ut lite ångest och sen ska jag göra ännu mer nachos i mikron med smält ost.

här kommer ångesten: men åååååååååååååååååååååååååååååååååååå!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

nachotime.

jag tror jag hade fel när det gällde ordningen på sveriges största städer (sett till befolkningen) och jag gillar det inte.

men linköping växer tydligen. där ser man.

släng lite med håret så ska du se att det blir bra

om två timmar lite drygt ska jag möta upp cam för öl. min svarta lilla jacka är inlämnad på kem och jag orkar inte byta outfit helt utan måste helt enkelt gå och frysa i min lilla klänning utan jacka eller sätta på mig en svart huvtröja vilket gör att jag antagligen känner mig ful(-are). en dag som denna blir en sådan lite skitsak en stor sak. pest.

annars har jag idag gått omkring på söder i lila blommig klänning och utslaget hår med luggen bortdragen från ansiktet och känt mig för ljuv liksom, sådär så man inte riktigt känner igen sig i spegeln. eller nåt. vad fan. men FÖR ljuv. ja.

äh.

nåväl, min ljuva uppenbarelse väckte dock reaktioner och jag har banne mig ALDRIG fått så många blickar och långa ögonkast från män! herre. det är alltså detta dom gillar. den ljuva stilen. jag kräks lite även om jag tänker att detta borde nyttjas på något sätt. gratis öl kanske. eller inte vet jag. jag ska komma ihåg det i alla fall. om jag inte känner mig fräsch (tro det eller ej men det händer) så är det bara att ta på sig något blommigt och slänga lite med håret, så kommer den manliga bekräftelsen som på beställning. göttigt.

någonting som stör en aning

magkänslan säger att det blir lite ångest idag.

irriterande skit

solen skiner och jag får på riktigt hela-kroppen-ångest av att tänka på att jag inte legat i vinterviken och stekt och badat hela dagen. alltså sjukt störigt! det känns som om min utsikt genom vardagsrumsfönstret, klarblå himmel och strålande sol, typ skrattar mig rakt upp i ansiktet, och det värsta är att vad jag än gör idag så går det inte att kompensera mina missade sol- och badtimmar och jag kommer således fortsätta att vara sur. festligt.

snurrigt

jaha så var man här igen, bakis och skakis med svidande ögon och tveksamma matvanor. jag ville inte att kvällen skulle ta slut igår, fråga mig inte varför, och höll mig därför kvar på debaser trots att alla vännerna drog hem. träffade en trettiofemåring som erbjöd mig skjuts med BIL hem (tunnelbanan hade ju slutat gå och jag hittade inte nattbussen), men efter en timmes snack (gick tillbaka till debaser) beslöt jag mig för att tacka nej. bra beslut. jag gav honom dock mitt nummer, eftersom han frågade (och jag som vanligt inte kunde säga nej), men berättade samtidigt att jag inte svarar på samtal från personer som fått mitt nummer på fyllan, så han skulle minsann inte hoppas på något. han skickade efter detta två sms. jag svarade inte. vad exakt i meningen där jag förklarade läget förstod han inte? undrar om han trodde att han var hetare än de som vanligtvis ber om mitt nummer. det var han inte. jag var fett mycket snyggare. alltså på riktigt; FETT MYCKET SNYGGARE. män förstår uppenbarligen inte det här med divisioner. (fast det var förstås rart att erbjuda bilskjuts, men 35-åriga män måste vara sanslöst heta för att jag ens ska överväga att svara i telefon. (jag träffar ju inte ens sanslöst heta 25-åringar, så att någon tio år äldre skulle platsa känns ju högst tveksamt.))

idag fyller föresten min pappa år men jag orkar inte ringa riktigt än och jag känner mig därför som en rätt dålig dotter, även om jag inte är det.

mycket snack och jävligt lite hockey

sol och bad och svarta ben och en konsum-pizza i magen.

inget besök av johanna i helgen (jag är inte så förvånad alls över det), men jo kommer till stan och det blir fett.

annars så har jag under dagen blivit allt mer trött på diskussionen om mitt gamla rum på rundelsgränd. jag har alltså ett rum där, som jag har kontrakt på ett år till och som jag under de senaste två åren låtit typ alla mina vänner bo i under perioder då de helt enkelt inte haft, eller orkat fixa någon annan bostad. tyvärr har nu ett MISSFÖRSTÅND uppstått och det är två stycken av dem som tror att dom ska bo i rummet i höst, detta beroende på brist på information, inte till eller från mig, men till och från henrik som bott i rummet fram tills nu. folk är nu sura vilket irriterar mig. om man inte ger klara besked är det fan svårt att veta vem som ska bo när vart, och det är ingen jävla idé för dem att sura över detta nu. enda vettiga grejen att göra är att fixa en till bostad till den som ska inte får äran att bo i kalmars bostäder. hur svårt kan det vara?! och det är fan ingen som är ens lite tacksam över att det står ett rum där som en skänk från ovan hoppsansa, som är mitt (jag hade hellre fixat bostad till min syster) och som jag enbart har kvar för att vara SNÄLL, utan alla bara tar för givet att det ska finnas där för dem. sen har ju alla inblandade bott i uppsala förr, så det är väl bara att skaffa en egen nationsbostad. jag fick andra terminen, så svårt är det liksom inte! nu hoppas jag att någon kommer på att jag hyr ut i andra hand och säger upp mitt kontrakt. det vore gött och fan lika bra. jag pallar inte att de är sura. okej för lite uppgivna och kanske irriterade över omständigheterna, men sura har fan ingen rätt att vara. det var ju ett MISSFÖRSTÅND, inte en medveten elak handling. fatta!

jag tycker om alla inblandade, det är allt jävla jidder som gör mig suuuur. (OCH JA; JAG HAR ALLTID RÄTT ATT VARA SUR, WHENEVER WHEREVER.)

låt det inte bli en vana

bakis, oduschad, ohet, inget sällskap, inga chips, ingen dipp, inga span, inga mail, inga telefonsamtal, inga pengar på mobben, en otvättad tvätt, en halvt dammsugen lägenhet, gårdagens strumpor, händer som luktar rök, klapp över håret-behov, dålig tv, ingen strålande sol, inget oväder, ingen energi, ingen lust eller motivation, ingen burkläsk, inget tta igår, lite bitter, sugen, torr, halvful.

acceleratorbajs

fan, ju mer jag tänker på det desto surare blir jag på den där jävla acceleratorfestivalen. så sjukt irriterande att man peppat som fanken för tta, och sen inte kommer in!! SKIT. om man betalar biljett så ska man banne mig få se sista konserten. det är inte för mycket begärt. så fuck accelerator! där, nu är det sagt.

host host pepp opepp och lite bitterhet på det

min hals straffar mig idag för de miljoner cigaretter jag ansåg var en bra idé att dra i sig igår. jag ställer mig dock mer tveksam till braigheten i idén idag. rökhosta är det värsta. eller nej, cigarettdoften i huden är det värsta. händerna stinker trots ordentlig tvagning. sug.

det bästa med kvällen var nästan peppen jag och maggan inte ens behövde jobba upp, utan som istället infann sig helt naturligt när vi satt i trappan och njöt av - hör och häpna - solskenet med en vintetra i ena handen, en cigg i andra, snackandes skit om alla förbipasserande. de sämsta var den tragiska opeppen vi kände på vägen hem på grund av diverse cp-förutsättningar och idiotsystem (samt toaköerna, alltid de jävla toaköerna!). nåväl. vi är ju inte dem som är dem och kunde således som de härliga människor vi är skratta åt misären.

just ja, köpte nytt blått nagellack igår och har inte alls vant mig vid det. när jag upptäckte det fina cerise i vintras så var jag ju asnöjd efter första målningen, det här blåa får mig tyvärr bara att minnas högstadiet än så länge. back in the days hade jag alltid blå eller lila naglar. mycket fräscht. inte lika fräscht nu kan jag tycka, men kanske en vanesak. jag är sugen på något nytt, och blått nagellack var det enda någorlunda roliga köpbara jag kunde hitta på stan, och då hade jag ändå spenderarbyxorna på. man känner sig föga nöjd när man handlar något halvtrist för 25 spänn då man kunde betalat kanske 1000 för något kul. om det hade funnits. vilket det då inte gjorde. jepp, så var det med den saken.

nu ska jag odla min bakfylla, min bitterhet och mitt cyniska sinne. hej.