Rapport

Hallå från bubblan! Har nu haft bäbis i hela 18 dagar och datorn har varit extremt nedprioriterad när jag haft händerna fria. Vår bäbis är inte asförtjust i att sova och snittar verkligen inte några 19 timmar per dygn som jag läst att nyfödingar ska sova, men han är nöjd så länge han får ligga vid bröstet och typ äta/sova. Med lite tur kommer han även till ro i min mans famn, men det där med tuttar verkar allt som oftast vara svårslaget. Lider inte asmycket av någon sömnbrist än, men å andra sidan gör jag utöver bäbisprylar typ inget annat än att röra mig i hemmet, kolla på tv och HBO. Att läsa en bok eller skriva ned förlossningsberättelse har hittills tett sig helt orimligt ansträngande på något vis vilket måste ha och göra med bristen på energi. Vi har hittills varit ute på fyra vagnpromenader tillsammans varav en (naturligtvis den längst bort från hemmet) slutade i skrik vilket skapade rekordhöga stressnivåer i dessa nybörjarföräldrar. Att vi sen ska kunna gå i timmar ute bland folk? Känns helt osannolikt i nuläget.

Vi har hittills bara tagit emot besök av familjen vilket för mig har känts bra och rimligt eftersom det mesta fortfarande är väldigt nytt och besök tar rätt mycket på krafterna. Allt som oftast (läs 24 timmar per dygn) kör jag även någon slags reversed Kalle Anka-style, d.v.s. påklädd på underkroppen och helt språngande näck på överkroppen och att klä hela kroppen känns därför som ett dagsprojekt (men ett absolut måste vid besök då jag inte är bekväm med att blotta boobsen inför folk).

Vår lille pojk får fortfarande tillmatning med mjölkersättning två gånger per dygn, men enligt barnmorskans uttalande igår är det inte längre nödvändigt för hans viktuppgång. Han väger 3610 gram nu! Vi får dock fortsätta med det om vi känner för det och en får ju erkänna att det är rätt bekvämt att kunna hala upp en flaska när det inte känns som läge att bröstmata.

Vår lilla skruttunge, han är så pass fin och härlig och bedårande och vi är totalt förlorade. Så mycket älsk!

Det är hemskt göttigt att ha barn, även om jag i nuläget är rätt så låst vid hemmet. Jag fattar inte att jag så småningom ska kunna vara bland folk som vanligt och så, men det ger väl sig. Det är också helt dreamy att få vara hemma såhär hela lilla nya familjen tillsammans (förhoppningsvis fortsätter vi så i sex veckor till). Ingen småbarnschock än så länge. Vi myser mest runt och njuter av att han finns och är så himla himla lovely.