alldeles nyss kände jag mig tvingad att ringa cam och fråga om jag gjorde något pinsamt igår. jag har alltid bakisångest, och som idag, när jag själv inte kommer på vad jag egentligen har att ha ångest över, får jag panik och ba; men gud, jag har gjort något så pinsamt att min hjärna har förträngt det!!
cam lugnade mig dock. hon hade gått hem klockan 02. jag var alltså bara själv en timme. när hon lämnade mig hade jag varit full och glad och dansat, och det är väl så man ska spendera sina utekvällar.
så det måste väl vara okej? full och glad måste man väl få va? och dansa måste man väl få göra?
fastän jag borde veta bättre har jag fortfarande en olustig känsla av att jag gjort något dunderskämmigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar