Alltså Kåken ikväll, vilket litet näste av testosteron. Helt galet, och helt galet obehagligt. Det var nävar i luften och halsdukar som cirkulerade i hårda omloppsbanor över huvudet på folk. Vi normala förenades i en kollektiv tystlåten väntan på den första smällen. För den var på väg, alla visste. Jag och Cam beslöt oss för att ramla därifrån ungefär en halvtimme tidigare än planerat just på grund av denna mycket starka olustkänsla.
Opeppen jag känner just nu. Sjukligt intensiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar