:(

noterar att det är mycket snack från mig just nu om mitt duschgråtande, som att det bara är där jag kan rocka loss med ledsenheten. well, ganska så jävla osant faktiskt. jag är en gråtare rent allmänt och blir blank i ögonen av allt och ingenting. tårarna har jag dessutom svårt att kontrollera, de liksom kommer när de kommer och har ingen respekt för yttre omständigheter alls, vilket jag har har fått lära mig den hårda vägen så att säga. *djupdyker i minnesbanken och skäms*