trots att jag igår drack måttligt, ramlade i säng redan vid två och käkade febrilt av den där osten jag inhandlat enbart i syfte att bli av med eventuell bakfylla så sitter jag nu här och lider en smula. jobbet klarade jag av efter att ha kickat igång dagen med två ostmackor och nästan en liter juice, men nu är energin på väg bort. skolgrejen jag ska göra skiter jag i, även om jag vet att jag inte har någon tid imorgon då det ska jobbas och kalasas. det ordnar sig nog. [fast egentligen inte]
jag hade dock kul. igen. herre. det börjar bli en vana det här, kul fester är jag sannerligen inte bortskämd med. men jag är inte den som är den, jag tackar och tar emot. annars pratade jag med en bekant i början av kvällen (och fyllan och villan) och frågade henne om hon sett någon het på stället (jag var full), hon trodde att jag sa att jag kände mig så het ikväll (hon var full). efter det stod vi och missförstod varandra i typ fem minuter för att sedan gå därifrån och tycka att den andre verkade lite konstig. vad vi egentligen hade sagt, och vad den ene trodde att den andre hade sagt och vice versa, uppklarades inte förrän i regnet utanför ög en halvtimme efter det att musiken slutat spela och folket övergett dansgolvet. sen skämdes jag hela vägen hem, och lite till, för att hon trodde att jag sagt att jag var het. man vill ju inte vara en sån liksom, som bara går omkring till random people och det första man typ säger efter det obligatoriska "heeeeej, hur är det med deeeeej?!" är att man är het. (hon hade dessutom trott att het betydde kåt, d.v.s att det första jag sa efter "heeeeej, hur är det med deeeeej" var att jag var kåt. normalt. inte. åtminstone inte som en öppningsreplik till en bekant.) å andra sidan tror jag ofta att folk bryr sig mer om mig och vad jag gör än vad de egentligen gör, så egentligen är det väl lika bra att jag slutar skämmas. bättre saker att tänka på än vad just jag sagt eller inte sagt finns det antagligen. helt ohet var jag dessutom inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar