Ekonomi

Har börjat att etikettera inlägg, men alltså vilket stort projekt det verkar bli! (Har en ingenting att göra så skaffar en sig...) Nåväl. Fyller på relations-kategorin lite. Vi börjar med EKONOMI.

Såhär gör vi:

I vår familj (!) kör vi gemensam ekonomi och har  kört nästan sen vi träffades (kanske med start i juli om vi träffades i januari?). Det innebär att båda våra löner går in på ett och samma konto (som så fint är döpt till SHARING IS CARING) och därifrån dras sedan alla räkningar (avgift för bostad, ränta, CSN, försäkringar, parkeringsplats, gymkort, fackavgift, mobilräkning etc.). Det dras även pengar till varsitt fondspar, varsitt pensionsspar och en hög med pengar till vårt gemensamma sparkonto. Sedan för vi över x antal tusen till varsitt spenderarkonto där en själv får avgöra om en vill köpa kläder eller sprit eller lyx eller vad som helst. Presenter till personer vi båda känner (vilket typ alltid är fallet) betalas från SHARING IS CARING-kontot, likaså mat, bensin, babygrejer och ja, allt som vi konsumerar ihop.

Vi bråkar aldrig om pengar. Vi känner oss typ aldrig fattiga eller begränsade i ekonomin (men det kanske kommer i och med föräldraledighet följt av osäker arbetssituation för mig sen efteråt), men har inte heller några dyra vanor. I nuläget tjänar vi rätt lika. Eller nja, han fick precis löneförhöjning så nu tjänar han kanske 4 000 kronor mer än vad jag gör, men det känns ändå rätt lika. Ett tag i början av vår relation gjorde jag en studiepraktik och drog in typ noll kronor medan han hade vanlig lön, och innan dess tjänade jag ungefär 10 000 mindre än honom, men det har fungerat smärtfritt hela vägen. Älskar att det är så lätt.

När vi köpte lägenheten gick vi in med lika mycket i kontantinsats, men han hade lånat en del av sin från sina föräldrar. Den delen är nu sedan något år tillbaka återbetalad från vårt gemensamma sparkonto.

Jag är uppfostrad i en familj som kört på liknande sätt och för mig har det alltid varit extremt viktigt att ur rättviseperspektiv fortsätta denna tradition. Om samhället t.ex. anser att den enes arbete (oftast mannens) är mer värt än den andres (oftast kvinnans), så vill jag att vi inom familjen skall motarbeta detta genom att jämna ut dessa skillnader, vilket då görs genom den gemensamma ekonomin. Jag tycker det är rätt och riktigt att vuxna människor i en familj lever på samma standard, d.v.s. har lika mycket att röra sig med. Vi är ett team och vi är jämlikar. Såatte, så tänker vi.