Bläddrar något år bakåt i le blögg och jag vet inte riktigt, men jag känns så jävla ledsen mest hela tiden? Nu med.
Folk tycker att jag verkar glad, är glad. De tror att jag mår bra, att jag alltid klarar mig. Att jag strålar?
Det är sant, och sjukt.
Vad jag gör är att, av outgrundlig anledning, jobba häcken av mig för att de ska få fortsätta tycka, tro.
Det är också sant, och sjukt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar