tisdag 25 november 2008

känslan av att vara passiv

jag vet inte jag. han ringde precis, under en cigarettpaus. han drack tydligen vin med en tjej från way back.

det borde kännas skönt men det gör inte det.


jag tycker han är konstig i telefon. lämnar luckor. konstiga bortförklaringar om igår till exempel, då vi skulle ha setts.

känns inget bra.

magkänslan är dålig och jag brukar lita på den. någonting händer, jag vet inte vad det är, men jag vill veta nu och kunna arbeta med känslorna kring det, inte gå omkring i ovissheten och bara ana. anandet är alltid skitjobbig. svårt att arbeta med. finns bara där som en ständig olust och ett växande ångesthål i magen.

jag vill att han lägger korten på bordet. berättar hur det ligger till. ger mig möjlighet till handling. bestämma hur jag vill ha det, vad jag tycker är okej, vad jag tycker är en vettig väg att gå. men det händer inte. i alla fall inte än.

2 kommentarer:

Anonym sa...

tanke sekunden innan jag klickade mej vidare in på din blogg: "fan finns det inga andra bittra olyckligt kära bloggare där ute?!" okej nu har jag inte läst jättemycket av din blogg, så jag vet ju inte om du är varken bitter eller olyckligt kär, men so far låter det bra. :D

SARA sa...

välkommen hit! bitter är jag alltid. så även cynisk och allmänt jävlig. olyckligt kär vettefan, men olycklig och otillfredsställd lite sådär i allmänhet.