alltså jag finner inga ord för hur glad jag är över att inte ha en hängröv! jag tänker på det ibland, och nu när jag tränar relativt ofta tänker jag på det desto mer. det är tur att jag numera står längst fram på passen, för tidigare betraktade jag mina medmotionärers rumpor så ingående att det riskerade att ta fokus från hopp hit och mambo dit.
jag går ju inte ner ett endaste litet gram av att träna regelbundet (SUCK!), däremot bygger jag upp stjärten som från början inte heller var hängig, men lite liten. nu blir den större. den är ju såklart fortfarande inget att hurra för, jag gillar riktigt putiga och ärtiga saker, men jag är väl på väg någonstans antar jag, och den hänger inte! för det vore ju självaste fan om man inte bara vore mjuk och kurvig, utan också slapprövad. därför gläds jag nu åt det lilla. jag har inte hängröv. high five!
2 kommentarer:
high five! gymma är bra, man ser liksom alla möjliga kroppar och känner sig rätt..snygg.
ja men exakt! gymmande är guld.
(jag var föresten lite rädd att ingen skulle high five:a tillbaka och jag kunde liksom se det framför mig i huvudet, hur jag stod där helt klämkäck och glad utan hängröv med handen i luften för en high five, utan att någon höjde handen tillbaka! usch. nu hände ju inte det, tack gud. så high five right back at ya!)
Skicka en kommentar