söndag 21 september 2008

när ränderna aldrig går ur

alltså hur glad blev jag inte när jag upptäckte att en viss person var på stället där jag var på igår? urglad. och hur töntig känner jag mig inte idag när jag tänker på den där glädjen? urtöntig. det går liksom jämt ut. glädjen igår, och oglädjen idag.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Visst är det underligt hur man beter sig ibland.. ?

loathing sa...

oftast när man varit glad blir man oglad dan efter

maria sa...

Men ibland får man vara töntig va...? eller?

SARA sa...

mina tankar är typ töntiga mest hela tiden. på utsidan cool, på insidan töntigast! jag antar att det måste vara okej, annars hade det inte funnits mycket hopp för mig.