fredagskvällen har kommit att bestå av chips och dipp och rödvin framför fanny och alexander. jag är mycket väl medveten om att jag aldrig kommer att orka vara uppe till strax efter två för att se färdigt då jag är en sådan som gärna somnar en halvtimme in i filmen hur bra den än är, men nu har jag kollat sen klockan nio och är fortfarande vaken! fan vad bra jag är.
och på tal om allt och absolut inget; vad är egentligen grejen med att beskylla oss kvinnor för att vara svåra?! vi är ju asenkla, det är ju uppenbart att det är männen som är krångliga och svårtydda. vi pratar och är tydliga och om vi känner oss av så ger vi fan inte intrycket av att vara på. nej just det. men så gör tydligen män. åtminstone en del av dem. så män; om ni inte är intresserade, låtsas för guds skull inte vara på! och samma sak med män som faktiskt är intresserade men som aldrig får ändan ur. skitjobbigt beteende!
jävla män alltså. mitt återkommande mantra; jävla män.
sen, trots mina insikter, går jag omkring och är kåt och det känns som det syns på mig. inte för att det finns någon särskild att vara kåt på, varken på mitt jobb eller i mitt vardagsliv (cykelvägen från ikea till studentstaden med andra ord), men jag tänker sex och jag känner på mig att det märks. skit också. det måste komma någon het i min väg snart för annars kommer jag att ligga med första sämsta och det är fan inte värt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar