det bidde inte ens en tumme

den där korridorsfesten i lördags blev det ingenting av. åtminstone inte som jag vet. möttes av en festande recce i korridorsköket när jag lämnade av min nyinköpta mjölk, men hon och hennes vänner hölls sig nog mest på rummet. vilket antiklimax egentligen efter veckor av kommunikation via anslagstavlan i vårt gemensamma kök; "blir det fest?", "när är festen?", "klart vi ska ha fest!", "jag vill festa!", "på lördag drar vi ihop alla våra vänner och festar", "vem hjäper till att fixa festen?", och sen... ingenting. själv drog jag ned till victor och stina och drack vin och lyssnade på snack om heta örebroare, och sen cyklade jag hem vid tolvsnåret. tydligen hade det funnits en het på ög, dock ej åt mig. annars var det mest en utgångskväll för straighta grabbar. sjuksköterskegasquer och dammiddagar om vartannat, studentikost i sin renaste form.