Fjärde veckan

Lillan har de senaste dagarna piggat på sig, är mer vaken när hon är vaken och har börjat le lite lite. Åh! Visst är det skönt med en bebis som sover hela dagarna och nätterna, men det är ju otroooligt mysigt när de blir mer en person så att säga. Lilltusslan min, hjärtat växer. 

Har haft lite ångest denna vecka över hur lite fokus hon fått jämfört med vad H fick i samma ålder, och hur mycket H får nu. Hon kräver så lite och är så väldigt chill hittills vilket gör vårt liv enklare men samtidigt är lite sorgligt? Har fasat lite för månadsbrevet jag ska skriva till henne. Att det blir kort. "Du är så lätt och cool." H som var vaken och pigg även första månaden hade vi ju en helt annan koll på, och det har känts som att vi inte känner henne och att det är vårt fel. Aj. Kanske är det hormonellt vad vet jag, eller så är det såhär det är när en får barn nummer två. Hon får bara hänga på och när hon sover sitter jag ju aldrig och tittar på henne, utan är upptagen med H eller med mobilen eller hemmet eller kaffekoppen. Och hon sover som sagt mycket. Men men, än finns tid att lära känna henne. Och än finns tid för att hon ska kräva mer av mig. 

På lördag blir hon en månad och på måndag börjar min man jobba igen. Tycker det senare ska bli spännande och kanske också lite skönt hehe... Behöver egentid känner jag. Tänk förresten om jag hade vetat när jag var hemma med första barnet att jag två och ett halvt år senare skulle tycka att det klassades som "egentid" att vara hemma med en bebis!

Sammanfattningsvis har denna första månad med två kids varit jäkligt fin och förvånansvärt lätt. Vi har fått sova, äta och dricka kaffe i lugn och ro. H tycker om sin lillasyster, och vi föräldrar tycker fortfarande om varandra (även om jag skäller en del...).  Och så tycker vi om henne, den lilla eftersatta.