Tar fram mobilen innan sömn för att kolla av bloggarna jag följer och slås av den mest fruktansvärda läsning. En bloggvän har förlorat sin livspartner, ett barn sin pappa. Totalt jävla mörker. Kan inte sova ordentligt på hela natten, tankarna snurrar och när jag väl slumrar drömmer jag bara om dem. Klarar inte av att skriva det mest elementära förrän i gryningen. En sådan sorg. Försöker le mot mitt barn, min största glädje, men det är svårt. Allt är svårt, allt tjorvar. Inget finns att säga.
Jag tänker på dig så!
2 kommentarer:
<3 det värmer
Samma här. Så himla berörd av detta, tänker så mycket på dem.
Skicka en kommentar