Status maj 2011

Gud vad jag ångrar att jag knappt skrivit två rader i bloggy denna vår! För jag älskar ju den, och jag älskar möjligheten att kunna gå tillbaka i arkiven och bläddra i fyra nyanser av ångest. Sen 2007 har jag avreagerat mig här, hur galet? Crazy galet.

Det är i och för sig förvånansvärt lite ångest just nu. Dock hade jag en ångest-chock(!) i helgen! Har ett utslag i nacken som jag varit orolig för i några veckor och tänkt cancer, kan det vara cancer?, för att sedan i söndags få för mig att det var AIDS! Fullt utvecklad AIDS dessutom. Hej dödsångest och bankande hjärta. Kunde inte ens med de mest avancerade tankeövningar få bort den förlamande panikkänslan och gick därför till doktorn det första jag gjorde på måndagsmorgonen, och fick utskrivet salva att smörja morgon och kväll och så var det med det. AIDS-ångesten blev därmed lugnad, för den här gången.

Den numera ständigt närvarande kroppsångesten försöker jag bota med en fortsatt LCHF-/LC-diet, samt med tanken om att alla de där vårpromenaderna man talar så varmt om ska göra sitt till för 5 kilo ner, och en fyra centimeter i midjan. Det är trökigt att tjata om mat och vikt, men om någon är nyfiken så är det inte särskilt svårt alls att hålla denna kost tycker jag, dock lite trist i längden. Betyg hittills: 4/5.

Jag har det allt som oftast oförtjänt bra med mannen jag är kär i, och jag slås fortfarande helt regelbundet av tanken att jesus, hur hamnade jag mitt i allt det här göttiga?  För jag har aldrig varit med om något liknande. Han är bara där och är sig själv och liksom gudomlig i all sin enkelhet. Jag älskar honom men har inte sagt det till honom än. Oklart varför.

Sen var det inget mer.