BF +15 jo jag tackar

Ni är så jäkla fina alla ni som hejat, peppat, delat med er av egna erfarenheter och tänkt på mig(/oss)! Vet inte hur jag ska tacka er, men det har betytt väldigt mycket! Så TACK för allt stöd! Hjärta hjärta!

Nu är vi verkligen på sluttampen. I eftermiddag blir vi inlagda på SÖS och jag har varit tvingad att jobba rätt rejält med tanken eftersom jag lätt förlorar mig i allt som kan gå fel. Hoppas hoppas HOPPAS jag kommer levande och ej traumatiserad ur detta med en frisk liten unge på armen. ÅH GUD, så pass nervös! Och samtidigt så liksom likgiltig och samlad. Nu går det som det går och jag kan inte göra mycket åt det.

BF +14

Inga förlossningstecken.

BF +13

Ingen värk idag heller trots trestegsraket igår bestående av promenad + bad, färdknäpp och bubbel. Nu ger jag upp det här och förlikar mig helt med augustibäbis.

BF +12 HALLOJ

Ingenting händer. Min kropp tycks vara totalt ovetandes om att den lille människan den byggt där inne det senaste året faktiskt måste ut också, och att det kan vara bra att förbereda sig inför det. Jag har börjat försöka vänja tanken vid igångsättning, men det känns så himla sorgligt på något vis. Att jag kanske inte ska få känna en endaste liten "normal" värk? Att vi ska gå miste om allt "hemarbete" innan vi vågar åka in? Som att jag varit gravid i 42 veckor men missat finalen (fattar att ungen är finalen, men säg semifinalen då)? Säkert urlöjligt detta, men ändå hemskt påtagligt. Hur kommer jag reagera om det blir snitt liksom? Måste jobba på det här.

Det där underbara åskvädret igår var för övrigt mitt ultimata förlossningsväder (tänk Ronja) och jag kände mig i stundens hetta peppad på att pressa ut ungen på ren viljekraft. Blixtar och dunder och urkrafter, nog hade det varit väldigt tjusigt? Kan naturligtvis tänka mig att föda till vilket väder som helst bara DET KOMMER IGÅNG NÅGON HIMLA GÅNG, men det är något visst med regn.

Kollade i helgen på nyföddbilder på min man och ba, ej så söt alls? Och väldigt mycket liksom VIT bäbis. Känner mig helt främmande inför att MIN son ska se ut så. Vet att nästan alla nyfödda ser ut som sina pappor och min man ska dessutom vara en exakt kopia av sin egen far så nu känns det som om jag ska klämma ut en miniversion av min svärfar och det är ju inte urfestligt direkt. (Om en får vara ytlig.)

Idag har jag ringt SÖS och bokat tid för induktion på torsdag.

BF +11

Dagens glädjeämne: Julia har fått sin Sasha!! Så himla mycket grattis! Det har varit helt sjukt kämpigt att vara höggravid denna helvetessommar och att ha haft någon att dela det med = GULD. Nu är jag dock ensam kvar i det välsignade tillståndet men aja, jag kan leva med det för Julia är så fett värd att få vara färdig med denna skit!

Åh Julia alltså, du fixade det!!

Annars som vanligt inga tecken på nedkomst. Igår högg det till ett par gånger in snippy (fett med ont) men det var säkert bara en nerv. Sammandragningarna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Dagens regnskur kanske var det bästa som kan hända en höggravid person (näst efter att få sluta vara höggravid) och jag riktigt kände hur livet liksom kom tillbaka, om än bara för en stund. Vill föda min unge till regn (helst idag för jag har tippat på ett söndagsbarn). Hör du det världen: en unge, till ljudet av regn, idag. Tack på förhand.