Söndagsmyset

Äter frukost i sängen och väntar på mens som inte kommer, men som måste måste måste komma typ nu. Är således helt på spänn, ligger och känner efter. Nä men var det inte en liten livmodersammandragning jag kände där för en sekund sedan? Tydligen inte.

Denna känsla: INTE high five.

Kvinnan!

Festen där jag är

Om så bara en tusendel av den glädje och lycka jag känner för min man, över vår relation, hamnade här  skulle bloggen dö sockerdöden. Jag fattar inte hur jag blev såhär, vad heter det nu igen, liksom, eh, kär? Jag är så hopplöst förälskad att jag nästan inte vill prata om det högt för jag skäms över att ha det såhär niotillfemaktigt. Passar inte alls in i bilden jag har av mig själv. Och samtidigt vill jag ju såklart inget annat än att prata om det högt. Skithögt vill jag prata om det! För vilket gull han är alltså, fina fina han! Vad overkligt jävla härligt vi har det! Och som han verkar gilla mig!

Jag är så oerhört tacksam över att jag får vara med om detta. Hjärtat fladdrar och känner och skräms, och jag känner mig urbota fånig ungefär varje gång jag försöker sätta ord på detta underbara fantastiska elände, men fantastiskt är det, alltihopa. Så var det sagt.

Girl

Jag ligger i sängen och har en sovande baby J bredvid mig, nyss hemkommen från SF. Så jävla härligt är det.

Short story

Och en Anna kommenterade och undrade hur jag hade det (men den kommentaren försvann?), och kortfattat kan man väl säga att jag för tillfället har det väldigt väldigt bra, tackar som frågar!