BF +15 jo jag tackar

Ni är så jäkla fina alla ni som hejat, peppat, delat med er av egna erfarenheter och tänkt på mig(/oss)! Vet inte hur jag ska tacka er, men det har betytt väldigt mycket! Så TACK för allt stöd! Hjärta hjärta!

Nu är vi verkligen på sluttampen. I eftermiddag blir vi inlagda på SÖS och jag har varit tvingad att jobba rätt rejält med tanken eftersom jag lätt förlorar mig i allt som kan gå fel. Hoppas hoppas HOPPAS jag kommer levande och ej traumatiserad ur detta med en frisk liten unge på armen. ÅH GUD, så pass nervös! Och samtidigt så liksom likgiltig och samlad. Nu går det som det går och jag kan inte göra mycket åt det.

BF +14

Inga förlossningstecken.

BF +13

Ingen värk idag heller trots trestegsraket igår bestående av promenad + bad, färdknäpp och bubbel. Nu ger jag upp det här och förlikar mig helt med augustibäbis.

BF +12 HALLOJ

Ingenting händer. Min kropp tycks vara totalt ovetandes om att den lille människan den byggt där inne det senaste året faktiskt måste ut också, och att det kan vara bra att förbereda sig inför det. Jag har börjat försöka vänja tanken vid igångsättning, men det känns så himla sorgligt på något vis. Att jag kanske inte ska få känna en endaste liten "normal" värk? Att vi ska gå miste om allt "hemarbete" innan vi vågar åka in? Som att jag varit gravid i 42 veckor men missat finalen (fattar att ungen är finalen, men säg semifinalen då)? Säkert urlöjligt detta, men ändå hemskt påtagligt. Hur kommer jag reagera om det blir snitt liksom? Måste jobba på det här.

Det där underbara åskvädret igår var för övrigt mitt ultimata förlossningsväder (tänk Ronja) och jag kände mig i stundens hetta peppad på att pressa ut ungen på ren viljekraft. Blixtar och dunder och urkrafter, nog hade det varit väldigt tjusigt? Kan naturligtvis tänka mig att föda till vilket väder som helst bara DET KOMMER IGÅNG NÅGON HIMLA GÅNG, men det är något visst med regn.

Kollade i helgen på nyföddbilder på min man och ba, ej så söt alls? Och väldigt mycket liksom VIT bäbis. Känner mig helt främmande inför att MIN son ska se ut så. Vet att nästan alla nyfödda ser ut som sina pappor och min man ska dessutom vara en exakt kopia av sin egen far så nu känns det som om jag ska klämma ut en miniversion av min svärfar och det är ju inte urfestligt direkt. (Om en får vara ytlig.)

Idag har jag ringt SÖS och bokat tid för induktion på torsdag.

BF +11

Dagens glädjeämne: Julia har fått sin Sasha!! Så himla mycket grattis! Det har varit helt sjukt kämpigt att vara höggravid denna helvetessommar och att ha haft någon att dela det med = GULD. Nu är jag dock ensam kvar i det välsignade tillståndet men aja, jag kan leva med det för Julia är så fett värd att få vara färdig med denna skit!

Åh Julia alltså, du fixade det!!

Annars som vanligt inga tecken på nedkomst. Igår högg det till ett par gånger in snippy (fett med ont) men det var säkert bara en nerv. Sammandragningarna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Dagens regnskur kanske var det bästa som kan hända en höggravid person (näst efter att få sluta vara höggravid) och jag riktigt kände hur livet liksom kom tillbaka, om än bara för en stund. Vill föda min unge till regn (helst idag för jag har tippat på ett söndagsbarn). Hör du det världen: en unge, till ljudet av regn, idag. Tack på förhand.

BF +10 forts.

Jag är inte ens särskilt kissnödig. Går upp max en gång per natt till skillnad från andra preggon som verkar springa på toaletten hela tiden och sova urkasst. Så frågan en ställer sig: är jag ens gravid överhuvudtaget?

BF +10

Men kan jag få en himla värk någon gång?! Känner mig sjukt onormal som inte känt av någonting alls. Ingen sammandragning, ingen förvärk, ingen teckenblödning, ingen vattnig flytning (låter ju annars himla mys hehe), ingen slempropp, inget läckande fostervatten. Så här ska det väl inte vara tio dagar EFTER BF? Ska inte min livmoder liksom öva inför förlossningen? Åhhhhh! Är så uttråkad och frustrerad!

Har testat: färdknäpp, hallonbladste, ananas, aslång promenad samt extremt mycket vila. Vad är kvar på listan? Champagne? Tvätta fönster står det på familjeliv men alltså där går min gräns för vad en supermegahöggravid person ska behöva utsätta sig själv för.

BF +9

Jag är så sjukt överhettad och orkar ingenting. Mår dåligt ungefär hela tiden. Inga tecken på förlossning. På söndag ska det komma regn och det vore fint att klämma ut en unge lagom till skyfallet.

BF +8

Så idag hände detta. Först ultraljud hos mama mia där allt såg bra ut förutom att lillens bukmått såg lite väl litet ut och vi blev därför – efter det att barnmorskan rådgjort med läkare – skickade till specialistmödravården på SÖS. Vi hann få upp förhoppningen om att de kanske tar ut honom redan nu (!) men efter ctg-kurva och läkarprat konstaterades att allt såg braaaa ut. Suck. Inte en enda sammandragning kunde mätas heller vilket stämmer eftersom jag känner nada. Aja. Läkaren tyckte vi kunde göra en hinnsvepning nu när vi ändå var där (samt reta livmodertappen lite?) så en sådan gjordes. Min tapp var helt bakåtlutad och omogen (men det kunde enligt henne ändras snabbt) och undersökningen var fett oskön och obehaglig. Låg och vred mig på britsen och avundades min man som bara kunde sitta där bredvid utan att behöva skreva för en främling som rotar runt i ens inre. Att vara kvinna hörni, inte ursoft en dag som denna.

Specialistmödravården i sig kändes som bilden en har av sjukhus i Östeuropa typ 1989 och jag blev så pass otänd på sjukhusmiljön att jag funderar på att skippa föda barn överhuvudtaget.

Har fortfarande inga förvärkar eller sammandragningar. Känner en viss ömhet vid typ livmoderhalsen som säkerligen beror på att någon nyss varit där och rotat och slitit och inte alls på att något är på gång.

Men alltså världen, vill passa på att säga detta att i denna helvetesvärme vill jag ÄNDÅ INTE HA NÅGOT BARN!! Jag väntar med glädje tills ni sänker temperaturen en tio grader. Med vänlig hälsning och så vidare etc.

32

Och jag hann visst fylla år i helgen också vilket innebär att jag blir en trettiotvåårig förstagångsföderska istället för en trettioettårig sådan som jag siktat in mig på.

Kanske hinner jag även beta av en trettiotreårsdag också nu när jag ändå håller på med en sådan där härlig elefantgraviditet. Mys.

Instängd

Ligger ute på altanen på Dalarö med fötterna i ett iskallt fotbad (i vår nya babybadbalja flexi-bath från stokke – sjukt smidigt om en bor trångt). Mina föräldrar och mina svärföräldrar är ute på sjön och åker båt men vi pallade inte följa med så hänger istället kvar här och flämtar. Denna rekordvärme är kanske det värsta jag varit med om. Har inget bäbislängt kvar, allt längt handlar just nu om att få sluta vara gravid och få min kropp tillbaka. Känns inte helt politiskt korrekt detta (please no jinx), men svårt att styra tanken rätt när allt en tänker på är rörlighet, svalka och normala osvullna fötter.

Uppdatering efter barnmorskebesök

Allt såg bra ut hos barnmorskan (som by the way var helt mysig idag). Bra blodsocker, bra blodtryck, okej järnvärde. Ingen anledning att dra igång detta i förtid med andra ord... :(

Fick ett igångsättningsdatum nästa vecka som innebär att om det då drar ut på tiden kommer inte ungen förrän i AUGUSTI!!! Känns som en profetia nu tycker jag. Sabla skit.

Anteckning vecka 41(!!!!)

Snart färdig med vecka 41 då. Alla (utom jag och Julia) med BF runt mitt datum har fött nu. Själv känner jag fortfarande ingenting. Inser att jag sett det hela som någon typ av tävling där det finns tydliga regler och ett fungerande kösystem. Har under de senaste dagarna tvingats att tänka om efter det att allt fler spurtat "förbi" mig. Det är ingen tävling, BF är ingen exakt vetenskap och bäbisar kommer när de känner för det. *andas*

Aja. Jag fortsätter vara gravid då. Som allra längst till mitten av nästa vecka. Sen kommer en... bäbis?! Vår son? Trots tio (!) månaders förberedelse känner jag mig ändå helt oförberedd. Och hur kommer han se ut? Kan liksom inte föreställa mig en mix mellan mig och min man så tänker att lillkiddot nog ser ut precis som han, men kanske (förhoppningsvis) med lite färg från mig.

Vår barnmorska har gått på semester och vi har fått en ny som kändes flamsig och lite oseriös och inte alls sådär mysig som vår gamla. Idag ska vi dit igen och på torsdag blir det ultraljud om ingen unge kommit ut. Känner på mig att allt ser bra ut därinne så tror inte jag får någon tidigare igångsättning (kan ju också bero på att jag alltid säger att allt är bara braaaaa när någon läkare/barnmorska frågar, som en får betyg i uppförande liksom...). Har hört tips om hinnsvepning men har inte blivit erbjuden någon. Är också rätt opepp (efter den där obehagliga cellprovsuppföljningen jag var med om för typ två år sedan) på fler vaginala undersökningar än vad som absolut är nödvändigt.

Och så till det fysiska. Mina ben och fötter har slagit nya svullnadsrekord den senaste veckan och jag längtar helt sjukt mycket efter att all denna vätska ska försvinna ur kroppen. Huden på mage och bröst har blivit extremtorr och tunn och trots att jag skrubbar försiktigt samt smörjer säkert fem gånger om dagen med både olja och hudkräm fortsätter huden att flagna. Känns som jag är torr från insidan trots all vätska i kroppen (som visserligen finns i ben, fötter, ansikte och händer). Brösten känns som de har mindre fyllnad än vanligt, tvärtemot vad alla andra gravida säger om fylligare och större byst. De har också blivit lite mörkare.

Har under graviditetens gång fått små prickar/födelsemärken/pigmentfläckar kring hals och nyckelben som känns om jag drar handen över dom. Inte alls mysigt tycker jag. Brukar ju vara slät och len och har knappt ett födelsemärke sedan tidigare. Försvinner de sen tro? Annars tror jag att jag vill ta bort dom med laser.

Känner av molande värk långt ned i magen/snippy då och då och ibland även i ryggen. Inget regelbundet dock och inget som gör ont på riktigt. Precis som en letar blod i trosorna i början av graviditeten av rädsla för missfall letar en i slutet av graviditeten efter blod (alternativt fostervatten alternativt slempropp) i trosorna som kan vara ett eventuellt tecken på att förlossning är på g. I mina trosor kammar jag hittills noll.

Imorgon vecka 42. Det trodde jag aldrig.

The truth

Alla föder utom jag!!

Inte ens en liten förvärk har jag känt.

Anteckning vecka 39 och 40

Ja vad ska en säga. De två senaste veckorna har segat fram och jag har väl aldrig varit mer uttråkad i hela mitt liv.

Igår svullnade jag upp rätt rejält och alltså jag får krupp när jag tittar ner på mina svullna fötter och vader. Känner mig så pass ful nu. Usch usch usch. Magen har ändrat form också och är liksom mjuk och sladdrig på undersidan :(. Ovanför naveln känns huden så tunn att den aldrig blir sådär mjuk och len som hela jag annars alltid är (*skryter*), hur många gånger per dag jag än smörjer. Det känns som att allt underhudsfett därifrån är borta (spänd tunn hud över spänd livmoder) och att det istället flyttat sig längst ned på magen. Jag fattar inte hur jag ska kunna återhämta mig från detta. Är överhettad också och evigt trött. Somnade vid ett i natt, vaknade vid fem och sedan var det omöjligt att somna om. Kul.

Hos barnmorskan i fredags hade magen växt igen, SF-måttet låg på 35 nu vilket innebar att jag återigen hamnade på normalkurvan.

Något positivt dock är att mina föräldrar kom upp från Göteborg igår och det känns så himla mys! De ska bo i vår lägenhet i väntan på första barnbarnet. Vi själva har flyttat ut till mina svärföräldrars hus i förorten norr om stan, och de bor i sin tur på sitt sommarställe söder om stan. När vi vaknade upp här till fågelkvitter och grönska kändes detta beslut helt rätt. Hoppas det fortsätter så. I eftermiddag kommer båda föräldraparen hit och lagar middag till oss samt underhåller detta svullna ohärliga negativa preggo.

Har fortfarande inga sammandragningar eller förvärkar. Och angående de förstnämnda säger alla att magen ska bli stenhård när det händer, men alltså magen känns ju alltid stenhård? Aja. Har fortfarande molande mensvärk på kvällarna och igår högg det till i nedre delen av magen ett par gånger så jag nästan tappade luften. Vet inte var det var men tror inte det var något värkliknande. Kanske snarare en sträckning eller så. På tal om luft så har jag de senaste veckorna ofta upplevt det som att jag får syrebrist, när jag ligger ner (på sidan) eller pratar. Blir alldeles flåsig och känner panik i hela kroppen. Det känns typ som om något tynger eller stramar åt över nyckelbenen. Också kul och skönt.

Imorgon har jag beräknat förlossningsdatum. Det känns som om det aldrig kommer att komma ett barn.

Babyhygienproffs

Min man sitter i detta nu och beställer apoteksgrejer till vår unge. För en sekund sedan tittade han upp och ba, ska vi borsta tänderna på den lille på direkten?

Hahahahahahahaha.

Rapport från en flämtande strandad val

Att det ska bli svalare redan imorgon och kanske till och med regn i helgen? Vill på riktigt gråta av dessa news!

En kan ju tro att jag med min hudfärg och mitt ursprung skulle vara bra på att hantera värme men har alltid varit helt sämst på detta. Finns det badmöjligheter ligger jag i vattnet hela dagar. Annars, som nu, stänger jag in mig inomhus med alla fönster öppna och tycker orimligt synd om mig själv. ALDRIG MER HÖGGRAVID PÅ SOMMAREN. Jag känner mig fängslad och tanken på att vara nyförlöst i denna helvetesvärme känns så sjukt opepp det med. Klibbig av svett, avslag, och bröstmjölk i 30 graders värme, med en monsterbinda mellan benen och kraftigt hormonpåslag...  Ja men det låter ju härligt.

Min målbild  är just nu  jag själv rullandes en barnvagn utomhus i krispig höstluft iklädd docs, svarta tights, någon härlig stickad tröja och en bomberjacka på det. Kanske en kopp kaffe i handen. Rosiga kinder och avklippta fingervantar.  Ingen jäkla brittsommar pretty please? Gärna en höststorm eller två redan under fruntimmersveckan.

Tillägg

Missunnar ingen förvärkar eller sammandragningar eller andra förlossningstecken. Det är bara det att jag OCKSÅ vill ha.

Ingenting hääääänder

Så är en i vecka 40 då. Borde skriva anteckning från vecka 39 men orkar ej göra från mobilen. Har inga som helst känningar om att något skulle vara på g: inga förvärkar, inga ilningar i ljumskarna, ingen ryggsmärta, inga sammandragningar, ingen slempropp. Buuu! Och alla som ska föda EFTER mig (yes, pratar bland annat med dig Julia!) verkar det hända grejer för – någon lite ny smärta, en kraftig sammandragning, något litet tecken. Men hos mig absolut inget. Hallå? Det är la inte rättvist?!

Fan också, min unge kommer att komma ut sist!!

Här är det inte fest

Så pass uttråkad just nu. Inget är kul och inget orkar jag göra. Fy fan. Vill äta ost och dricka vin och se fierce ut i klackar och någon typ av het liten outfit men vankar bara omkring i hemmet iklädd luftiga brallor från Lindex i största storleken. Jaha? Orkar inte läsa, inte umgås, inte röra på mig och ser inget ljus i tunneln alls.

Har fått halsbränna också, och så har sommarvärmen kommit tillbaka. High five. :(((((

Anteckning vecka 38

Kom precis från barnmorskan och ungen är fixerad! Yey! Magen har slutat att växa och SF-måttet låg kvar på 33. Ligger det på samma lika nästa vecka (fick en tid inbokad på fredagen men då tänkte barnmorskan att vi kanske fött (!)) blir det tillväxtultraljud. Inget att oroa sig för nu dock, sa hon. Järnvärde 114 (intressegruppen antecknar) och helt normalt blodtryck och blodsocker. Jag trodde att vi skulle utvärdera graviditeten och skriva lite i journalen men enligt min barnmorska gör hon det själv om det inte är något särskilt, och något särskilt är det ju inte. Tror jag haft en väldigt normal graviditet och känner ingen specifik oro eller stress såhär innan förlossning.

Mina nipplor har varit helt helvetiskt känsliga på sista tiden, typ kommer lakanet åt så gör det ONT. Handduken efter dusch ska vi inte ens prata om. Frågade min barnmorska om jag skulle börja med någon typ av kräm eller dylikt (som en har när det gör ont att amma t.ex.), men hon tyckte vanlig olja bara, samt tipsade om att jag ska försöka härda nipplorna. Hehe, känns ju sådär kul. Mina bröst är redan väl insmorda, ja det är alltid hela jag, älskar oljor och krämer. Men härda? HUH. Fortsätter det att göra såhär ont så tyckte hon att en kunde fundera över amningens vara eller icke-vara. Skönt att höra på något sätt, även om jag gärna ammar.

Vi har börjat packa BB-väskan och jag har köpt ett trepack bomullstrosor från HM! Halleluja! Nu saknas bindor och en till amningsbh men att hitta något i min storlek är ju lättare sagt än gjort (har hittills endast hittat och köpt en: http://www.laleia.se/p/underklader/bh/amningsbh/la-mere-amningsbh-80-e-svart-.html). Är det någon som har tips för storbystade (fysisk butik gärna)? Min normala storlek på bh:s från Triumph (släta utan vaddering eller annat) är 75 G. Köpte dock amningsbh i 80 E så det finns ju uppenbarligen en liten diff där.

Saker jag googlat på sistone: mage efter förlossning, bristningar, bristningar efter förlossning, SF-mått vecka 38/39, ingen halsbränna inget hår på bäbis.

15 dagar kvar till beräknad förlossning och det känns onekligen att de närmar sig. Vi är rätt pirriga och jag har två ananaser i kylen, redo att käkas för att liksom stressa på förloppet lite. Snart så! Så obegripligt sjukt och häftigt.