Denna rapport blir tydligen något försenad eftersom jag idag
klampade in i v.33, men bättre sent än aldrig.
V.32 har varit rätt tung. Jag är otymplig och har haft ont i
rygg (hela) plus typ mensvärk i nedre delen av magen. Fortfarande inga
sammandragningar där magen ska bli hård och spetsig. Mina ben har börjat
svullna, och sedan i går också fingrarna. Måste vara värmen (så extremt opepp
på den!). Händerna ser säkert normala ut för den oinvigde, men de är liksom
varma och större än vanligt och mina ringar känns trånga om inte för små. Jag
har hört att en ska bli varm och svettig om nätterna men detta har ännu inte
hänt. Vaknar varje gång jag vänder mig om och drömmer fortfarande mycket.
Behöver oftast inte gå upp och kissa på natten.
Har drabbats av någon mild form av afasi också, tappar ord och bokstäver vilket är lite sådär när en jobbar med kommunikation.
Besökte barnmorskan igår, då låg SF-måttet på 29-30 och
järnvärdet hade klättrat upp igen, tack gud för det! Känner stor skillnad på
livskvaliteten nu när jag ätit järntabletter ett tag. Borta är huvudvärken och
livet i bakfylledimman. Inte för att jag är pigg nu, det vore att överdriva,
men inte heller helt sänkt.
Hos barnmorskan vägrade lillkiddots
puls återigen att sjunka till normala nivåer, och trots ryggläge, sidoläge,
vila i 20 minuter och sedan samma procedur igen så låg pulsen kvar på över 170.
Barnmorskan tog det dock lugnt och stilla och bad oss att gå hem, äta lunch och
sedan komma tillbaka för ytterligare en kontroll. Om pulsen då fortfarande låg
högt skulle vi bli skickade till SÖS för CTG-kontroll. Tack vare hennes
inställning blev vi inte sådär superoroliga, även om vi båda två slogs av tanken att tänk om barnet kommer nu?! Sådan chock i så fall! Väl tillbaka hos Mama Mia
där barnmorskan undersökte mig såååå försiktigt för att inte väcka detta
överaktiva (stressade?) barn så gick pulsen till slut ner till 155 vilket hon
ansåg normalt. PUUUUUH.
Det är extremt mycket aktivitet i magen. Folk frågar vilka
tider han vilar och alltså, jag vet inte? Tycker han rör sig mest hela tiden.
Ibland så mycket att jag liksom hoppar till. Men det är väldigt mysigt fortfarande, det är det. Lille bäbisen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar