Magen bara växer och växer. Det är så konstigt att vara
gravid, att kroppen liksom ändras från vecka till vecka. En hittar någon bra
outfit och tänker att gud vad bra, nu vet jag hur jag ska klä mig den här
graviditeten, och sen går det en vecka och så är den utprovade outfiten inte alls lika funktionell/snygg för en har
växt?! Gud så orimligt. Och när en precis vant sig vid en krämpa, så kommer en
till. Jag har fått himla ont i en höft. Höger för att vara specifik. Det
strålar ner i rumpa och lår och jag vet liksom inte hur jag ska bli av med eländet.
Vissa sover med kuddar mellan knäna, men jag har ännu inte fattat vad det
hjälper mot? Är det sådan höftsmärta?
Vi har firat påsk hos mina föräldrar i Göteborg och hela
familjen har både kunnat se och känna hur lilllkiddet sparkar och rör sig
därinne. Maxat! Jag har fått kartonger med små bäbiskläder, mest från 50-talet
sådant som pappa haft. Alltså? Små skjortor med broderade kragar och stickade
kortbenta sparkbyxor i pastellfärger, så rart så en dör! (Dock sorgligt att se
alla klänningar jag hade som liten (sjuuuukt många), som nu inte kommer till
användning. De var väldigt fina där i slutet av 70-talet och början av
80-talet, liksom korta och blommiga och härliga. Min systers gamla kläder (född
sex år efter mig) är inte i närheten av lika fina. Hälsar ytlig tjej-82)
Jag tycker verkligen om den här magen. Vill inte alls vara
utan den sen känner jag. Den är spänd och rund och härlig att ta på och jag fasar
lite för det mjuka sladdriga som komma skall. Men att få träna, att kunna gå på
en promenad – så pass ljuv musik i mina öron just nu! Jag kan knappt gå längre
än tio minuter utan att höftsmärtan sätter in, och våren tappar rätt mycket av
sin charm när en är så här strandad. Jag vill ut och promenera på Djurgården, titta
på knoppar som brister och lukta på nyutslagna syrener! Som det känns nu är
det ett big no no. :(
Sa till min man häromdagen att vi två bara har typ tio
helger kvar innan vår unge är här. Stressen i hans ögon då! Haha, SÅ
enorm. Ikväll beställer vi vagn.
Under graviditetsvecka 27 blev jag friad till och planen är
att alla i denna nya lilla familj ska heta samma efternamn. Det känns så fint
tycker jag.
Och det var det om vecka 28.
2 kommentarer:
älskar att läsa dom här veckouppdateringarna, och hoppas höftsmärtan inte blir värre!
emma sofie w: Tack! <3
Skicka en kommentar