Jag tror jag har gått och blivit deprimerad. Eller inte vet jag, men jag mår så jävla dåligt.
Framförallt yttrar sig detta i självhat riktat mot det yttre. Jag känner mig så otroligt jävla ful. Helt handlingsförlamande ful. Fulare än alla andra. Blekare än alla andra (och just denna är ju extra lustig eftersom jag har brun hud). Fulaste håret. Fulaste skrattet. Fulaste hyn. Fulaste profilen. Hemskaste rösten.
Skitful rumpa har jag med, och himla fula ben. Säkert tjockaste ben av alla? Och sjukt konstig form! Stirriga ögon, ovita tänder och bulliga kinder. Skitful. Irriterande ful. Vidrigt ful.
Jag vet ju på ett sätt att allt detta inte överensstämmer med verkligheten, och blekast kan jag ju omöjligt vara? Men ändå, känslan är verkligen att detta är sant och det gör mig helt handlingsförlamad. Vill gömma mig. Hålla tyst. Stänga in mig. Aldrig fotograferas. Aldrig skymta mig själv i en spegel. Aldrig synas. Helst bara ligga i ett mörkt rum och tycka synd om mig själv.
Min man försöker övertyga mig om att inget av det ovan stämmer, men jag blir bara ledsen. Ber honom hålla tyst. Vill inte prata om det egentligen. Skäms. Tänker att det är jobbigt för andra att umgås med mig.
Kollar runt i omklädningsrummet på SATS och alla är så fina. De unga är fina. De gamla är fina. De smala är fina. De knubbiga är fina. De tjocka är fina. Varför är det bara min kropp som ser helt konstig ut? Och mitt face som är skitfult i alla vinklar?
Vad ska jag göra? Det är så hemskt detta.
Jag fattar att det antagligen är annat som spökar för jag är ju inte fulast i världen, och om jag nu vore det så borde jag väl kunna acceptera det och gå vidare? Inte vara såhär äckligt ytlig. Inte bara vilja ligga på soffan och gråta?
Och jag hatar att vara trettio. Har så himla mycket åldersångest. Vill inte bli äldre. Vill inte bli 30+. Det känns som att luften går ur mig när jag tänker på att fylla 31. Att det är jag?
Vad ska jag göra med detta liv egentligen?!
Hjälp!
2 kommentarer:
hallå!!! jag känner/kände exakt exakt samma. bara det att jag e tvungen att gå ut och visa mig 4 dagar i veckan o låtsas va snygg på mitt jobb. så jävla vidrigt. klände mig också blekast o äckligast i världen. vet du va som fick mig att må liiite bättre? SOLA!! haha. serri. sola solarium några ggr, och få tillbaka din naturliga hudfärg. då ser man lite levande ut, och dp mår man liiite bättre. puss
Julia: Alltså jag lider med dig! Att gå ut ens en kväll i veckan känns just nu som en KAMP. Måste jag klä på mig kläder som inte i mjukisar? Och fixa hår? Och smink?! Nä men jag orkar inte!!!
Jag har ju tänkt på det där med solning för vet att jag varje maj brukar få syn på mig själv i spegeln och ba, men gud vad fräsch jag ser ut? Typ snygg? Och då är det den första solbrännan som gjort entré. Jag ska tänka på saken. Solsemster hade ju annars varit göttigt (ignorerar att jag för stunden är utan jobb) men bara tanken på att vara "lättklädd" får mig att vilja dö lite. Hello moment 22!!
Tack för tipset dock! Jag uppskattAR det! XO
Skicka en kommentar