Det var precis som jag förutspådde, vidrigt. Själva ingreppet var naturligtvis obehagligt. Det kändes mycket mer än jag anat och det är en extremt omysig känsla att något berör ens livmodertapp, i detta fall rätt hårdhänt. Följt av klipp dessutom! Man vill ju byta kön för mindre. Men det som framförallt ruskade om mig var min känsla av utsatthet och otrygghet. Ingen hand fanns att hålla, ingen lugnande röst hos läkaren. Bara in, klä av dig, upp i gyn-stolen och de där jävla klippljuden på det. Plus blod. Jag var ju blodig efteråt! Nu kan det blöda i en vecka och jag får inte ligga på lika länge. Jaha?
Jag har aldrig varit en sådan som gråter vid gyn-grejer, varken vid abort eller något annat. Nu grät jag. Mest efteråt, men även under själva ingreppet. Svor att aldrig mer gå tillbaka till det där jävla vårdstället. Antar att man inte ska känna så? Ska få provsvar om en månad och ska då enligt dom gå dit igen. Prata med samma läkare. I nuläget känns det som det inte går. Nä det går inte! Jag måste få byta. Det får man va? Byta vårdinstans?
Jag har lugnat mig lite nu, men på tunnelbanan hem kunde jag inte sluta gråta. Bestämde mig för kejsarsnitt vid eventuella barn, om ens graviditet överhuvudtaget.
Jag som så gärna vill ha barn.
6 kommentarer:
Usch. Jag har aldrig knipsat el. dyl. men jag kände samma utsatta känsla när det var dags för cellprov. In, ut. Kände mig också utsatt. Nästan förgripen på. Såklart det inte ska kännas så som du skriver. De borde vara vänliga och ta hand om.
Fy fan. Fy jävla fan. Det är klart du måste få byta vårdinstans. Annars jävlar ställer jag mig gärna på barrikaderna.
Kram på dig fino
Jag upplevde samma sak när jag hade cellförändringar för många år sedan. Var på Huddinge sjukhus och hamnade hos någon äldre tant som var så hårdhänt. Det kändes som hon slet ut halva innandömet på mig och jag blödde som en tok efteråt.
Har varit jättenojig varenda cellprovtagning efter det och även sagt så. Alla gyn efter det har varit så snälla och försiktiga.
Jag hade samma tankar som du, kommer jag nånsin kunna få barn. Idag har jag 2 barn, 2, 6 år gamla och dom blev till utan problem.
Man är så utlämnad och vill ju då bli behandlad varsamt.
Ta hand om dig.
/Helena
Näää. Usch. Ska på cellprov om ett par veckor å nu känns det läskigt...men kan ju bara hoppas att det är okej.
Å byt vårdplace omgående, det där var inte okej hantering, inte alls.
Alt. om du orkar - ge dem feedback å förklara hur du upplevde det pissiga bemötandet.
jag har varit på samma ställe som du och gjort samma ingrepp - OCH blev taskigt bemött. all info UNDER själva knipsandet (han liksom talade till mitt kön!) stressigt och otrevligt. jag bytte och blev mycket nöjd. aleris på sabbatsberg - mycket bättre.
/S
Jag har också blivit knipsad, men på Sös. Jag fick hålla handen, men hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle göra så ont. När det sedan var dags för att skala hela livmodertappen så fick jag ju bedövning, men eftersom jag tyckte att det var så hemskt gången innan så var jag så spänd att det gjorde ont ändå. Ser dina prover dåliga ut och du måste genomgå det tycker jag att du ska kräva att bli sövd, trots att det inte heller är så trevligt, men man slipper det onda och obehagliga i vaket tillstånd.
Skicka en kommentar