torsdag 12 juni 2008

that was quite a show

ett litet urval av vad jag gjort för intressanta grejer de senaste 24 timmarna:

legat med någon som jag trodde jag slutat ligga med. det var ett jävla kanonligg, på alla plan, även det känslomässiga. intimt och porrigt och gött. jag blev glad av det. tillfreds.

efter ligget haft det där "snacket" vi pratat om att ha i ett halvår men inte haft.

fått höra att vi just nu försöker att vara kompisar, bara kompisar. jaha. det hade han kommit fram till, vilket jag märkt de senaste två månaderna, men inte varit med och bestämt själv. egentligen, menade han, är det det vi försökt vara hela tiden, så därför ingen anledning att ta snack. bull säger jag!

fått höra att det är jag som sänt ut dubbla signaler (??!) eftersom han i ett års tid klargjort att han inte ville ha ett förhållande, att han inte varit redo. jag ba; men vad tror du att jag vill egentligen?! det enda jag har velat göra är ju att prata om och definiera den relation som vi FAKTISKT har. det hade ju gjort våren, och hela jävla året som gått, jäkligt mycket enklare.

fått höra att det nog inte är något mellan honom och mig egentligen då vi aldrig kommit längre än till ruta 1 och att detta nog varit ömsesidigt. (men hallå, det är klart det är!! det är ju den infallsvinkeln vi haft liksom, det slappa okravfyllda. svårt att göra om det till något annat utan att prata om det liksom. herregud!)

fått höra att jag borde träffa någon annan än honom, vilket såklart fick mig att svara att han inte ska tro så gott om sig själv och att han banne mig inte har någon aning om hur många och vilka jag legat med den senaste tiden.

fått höra att han bara legat med mig de senaste tio månaderna.

fått förslaget att bara vara vänner, inte ligga. känt för att ge förslaget att bara ligga, inte vara vänner.

fått höra att jag inte får ha klänning på mig när vi ses. underförstått att han vill ligga med mig då.

bestämt mig för att ha klänning jämt när vi ses.

fått känslan av att han inte är rak eller ärlig.

fått höra att han visst är det.

inte fått svar på något av det jag ville få svar på.

fått en hand i min hand innan sömn.

fått smeka den där lenaste huden på magen under sömn.

gått upp tidigt, pussat på kinden, sagt hej då. inte fattat om det är hej då på ett tag eller på en dag.

jobbat. snackat skit om män. fått uppmuntrande tillrop från kollegorna som tycker att jag borde börja dejta någon ny och visa han som inte fattar grejen vart skåpet ska stå.

sagt att jag måste vara skitsnygg och härlig hela sommaren så han får ångra sig lite för att han aldrig fattade att jag är urhäftig och smart och rolig, och att han borde vara glad över att få ha varit med mig om än bara lite.

fått höra av jobbarkompisarna att jag redan är skitsnygg.*

smugit efter en tant på systembolaget för att få en hint om vilket rödvin på box jag skulle köpa för att, inte vet jag, dränka mina sorger/hylla friheten/bli alkis av. köpte samma sort som henne då jag inte hade självförtroende nog att välja ett helt nytt själv.

druckit vin och lyssnat på rihannas take a bow orimligt många varv.


SKÅL DÅ!



p.s. jag är INTE intresserad av honom.





*och irriterat mig som satan på att ingen från min jävla uppväxtort EVER sagt att jag är snygg, har en het utseendekväll eller whatever. så jävla snålt. era jävlar. det är fan det bästa med alla vänner jag träffat utanför fucking jävla kukhemorten, peppen liksom. man peppar varandra, om det så handlar om utstrålningen, skorna, personligheten, smartheten eller urringningen. jag ska skriva ett långt inlägg om det här någon gång, det ska jag.

6 kommentarer:

pinsamt tyst. sa...

gud vad jag gillar det här inlägget, så bra!! du verkar lovely, klart du kommer hitta någon som är värd att dejta! någon utan orimligt bra självförtroende=sjuukt osexigt.

emma sofie w sa...

såsåså bra skrivet sara, grymt grymt!

och min spontana reaktion, skit i killen, oavsett hur bra liggandet är. du får ligga med någon annan. jag känner igen det där så mycket och det slutar aldrig bra, vafan, jag blev kvar i skiten i över två jävla år och det blir aldrig bara vänner eller bara ligga det blir alltid tyvärr mer mer än så. och faaaan, du förtjänar så jävla mycket bättre!

Anonym sa...

har jag fel? men svenskar i Sverige verkar ha otroligt svârt för att ge positiva kommentarer om saker eller mäniskor. Antingen total tystnad eller en gnetig trist kritik. När en positiv kommentar lyfter upp och gör alla gladare. Är det sâ elel rär det bara som jag tycker?
andy i Paris

Anonym sa...

vad bra du verkar! grym!

stambyte sa...

yes vilket bra inlagg! och jag har ocksa tankt att skriva om det har med komplimanger. att folk kan vara sa javla snala med komplimanger i vissa kretsar, samt vissa inte sager ett skit som ar uppmuntrande i sangen (vad tror de, att jag tror att de vill gifta sig om de sager att jag ar vacker?). jag har insett att jag behover mina vanner som oser komplimanger pa mig, och jag mar bra av att ge dem komplimanger. men jag har en formaga att alltid hooka med folk som ar sjukt snala med komplimangerna. vad fan beror det pa?

Anonym sa...

kanske en utmaning? de som har svârast att ge en komplimang är de som du skulle tro mest pa^om dom gav en? Men livssnâla butterkvistar är och förblir som dom är - men jag undrar alltid om de själva âr lika oemottagliga för en positiv kommentar?
jag vill inte trâffa dom länge nog för att ta reda pa^det faktiskt :)
andy