19 arbetspass kvar till friheten. nu efter det första känns det som om jag vill dö lite, men jag ska inte göra det. ska istället tänka, sova och sedan spänstigt gå upp imorgon när mitt larm ringer prick klockan sju.
hann bara halvvägs till jobbet på cykeln innan regnet gjort mig så sjukt genomvåt att jag typ inte såg någonting för allt vatten som forsade över ansiktet. fick ställa cykeln vid vägkanten och ta bussen resten av vägen för tjugo hutlösa kronor. jag såg ut som en dränkt katt och kände mig än värre. dyblöt och jävlig. på väg till jobbet. haltandes. med en mobil som nu ligger på dödsbädden efter den vattenchock den blev utsatt för.
uppsala välkomnar mig tillbaka. i can feel it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar