:-(

Fick precis ett brev från landstinget gällande mitt cellprov, om att jag behöver gå och göra en "kompletterande undersökning för att ta reda på om vidare behandling är nödvändig". Nu är jag ju skiträdd. Dessutom är jag kallad till Kvinnohälsan Söder. Det är inte en vacker läsning att googla dem. Har någon där ute varit med om detta? Tips? Vart bör jag gå? Vad bör jag förvänta mig och förbereda mig för? Paniken över att jag inte kan boka tid förrän imorgon.


ANDAS.

Baaam!

Biljetter till Watch The Throne, check!

Ooookej

Märk gärna humorsvängen mellan de två inläggen nedan. Läste det undre och ba, är det jag som skrivit det? Tyckte jag att det gick bra?! Nu dör jag ju nästan av tristess och ointresse för den här utmaningen. DÖÖÖR. Men som Salem säger, keep om walking, ba gör't. Hälsar pms_tjej_82



P.S. Har man ens PMS när man går på p-piller och har en helt onaturlig liten blödning?

1/3

Igår var en tredjedel av utmaningen gjord för min del, d.v.s. 145 armhävningar, 85 burpees och 30 plankor. Den allmänna känslan: inte så jättekul det här. Jag känner mig trött i kroppen, tycker inte att jag gör några framsteg och känner mig allmänt ful och tjock, nästan fulare och tjockare för var dag som går. Mer och mer otränad, och sa jag fulare? Och tjockare? Och mer otränad? BU! Men jag fortsätter ändå, för sådan är överenskommelsen. Och på lördag ska jag ha mens. Varsågod för info. Kanske påverkar det.

De där jävla burpeeshelvetena, de blir ju aldrig enklare tycker jag! Delar upp dem på två omgångar med liten paus emellan. Och jag är på 13 stycken. ALLTSÅ?! Vad gör jag för fel? Hoppet man ska göra, för att få ut benen bakom sig i plankan, ja men skjut mig? Vid nästa utmaning förespråkar jag en vilodag per vecka.

Är det förresten bara jag som trots p-pillerätande, tre dagar innan varje mens tror att jag är gravid? Varje gång? (Är aldrig!) Och när väl mensen kommer så känns det liksom lite dubbelt? Lite lite lite besviket? Men skönt. Mest skönt va? För jag vill ju inte ha barn än. Eller nu. Eller hur? Det vill jag väl inte. Hu! Mycket att tänka på det här, det där. Och när vet man? Egentligen? Gör man det?

Nu ska jag gå och göra dagens sista planka. Livet är en fest.

Hur går det då?

Ja men det går bra tycker jag! Imorgon har jag gjort en tredjedel! Den enklaste tredjedelen förvisso, men ändå, vad snabbt det går att vänja kroppen vid lite mer träning. Plankan som var jobbigast i början känns lättast nu. Och efter helgens töande är det barmark? Så jag borde kunna börja springa nu? "Springa". Jag kan ju naturligtvis inte börja springspringa. Min joggning är typ långsammare än när jag går snabbt, men göra ett försök. Åtminstone. Om mitt knä håller, som jag sabbade i någon häftig rörelse på mitt favvoaerobicpass i höstas vilket är sjukt sjukt pissigt. Well, sidospår. Att göra burpees efter armhävningar och plankor är ej att rekommendera, gjorde så igår och var totalt slut. Orkade knappt någonting.

Jenny du får träna nu! Grattis! Är du med? Limpy? Anna? Josefin? Idag är jag på 12 burpees, 18 armhävningar och så de dagliga tre plankorna.