Tillägg på listan nedan

Denna blogg mina vänner, har ni inte läst än? In och gör't nu då!

Det var allt jag hade på hjärtat. Jag har köpt L word-boxen (komplett, inklusive sämsta sista säsongen) och nu jävlar skall här göttas.

11

Utmanad av denna kvinna!

1. Känner du pepp eller opepp inför sommaren?
För att vara ärlig, rätt mycket opepp. Varför? För att jag känner mig så fuuuul. No joke. Men jag jobbar på det. Semester i fem veckor tillsammans med min man är ju annars en rätt så jävla göttig grej.

2. Vad är det värsta du vet?
Jag har en stark fobi för hårstrån som inte sitter fast. Särskilt i kombination med våtmiljöer. Jag gillar inte badrum, badhus eller andra blöta ställen (älskar att bada utomhus dock, och duschar alltid minst en gång om dagen). Jag tycker att jag är bedrövligt dålig på att ta konflikter i min arbetsmiljö eller annat offentligt, och känner mig därför ofta utnyttjad eller missnöjd, känslor som lagras i mig och aldrig försvinner. Asdålig personlighetsegenskap, asdålig ovärd känsla.

3. Har du rest till något ställe som du ALDRIG skulle rekommendera någon annan att resa till? I så fall – berätta!
Kan inte komma på något.

4. Vad skulle du göra om jag JUST IDAG gav dig 100 000 kronor i handen och ledigt i en vecka?
Jag skulle säga upp mig. En vecka ledigt skulle ge mig bara tre veckors uppsägningstid, och med lite intjänad arbetstid skulle det inte alls behöva bli så mycket mer jobbat. Jag skulle kunna söka nya jobb i lugn och ro utan att oroa mig över ekonomin på ett halvår säkert. Mmmmm... Ge mig 100 000!!

5. Vem saknar du?
Jag saknar att ha mina nära i närheten.

Och så har jag märkt att jag allt oftare tänker på det där barnet jag vill ha. Ibland längtar jag.

6. Hur ska världen bli mer rättvis? 
Well. Att vi alla börjar tänka mer ideologi och prata mer om våra värdegrunder. Som ett första steg åtminstone.

7. Tipsa om en blogg som du läser och gillar, som du tror att inte så många (i din krets) känner till?
Mest gillar jag bjussiga, roliga och skarpa bloggar. Mina favvisar: Anna och Felicia. Men de läser ni redan va?

8. Har du något tips till singlar som inte vill fortsätta vara det?
Jag är ju sämst på detta tyvärr. Men för sådana som är som jag, den icke-dejtande sorten, tror jag att det är bra att våga formulera sin längtan: jag vill hitta någon att älska, och därmed öppna upp för att något sådant skulle kunna få plats i ens liv. Jag brukade t.ex. konsekvent inte ge ut mitt telefonnummer till människor som ville träffa mig. Inget väl fungerande tips om man säger. Med min man var jag en ja-sägare. Han fick både mitt nummer och sedan bjuda ut mig på middag. För mig var det ett stort framsteg, och även ett lyckokast. Jag har aldrig haft det bättre än med honom.

9. Är det vettigt att vår ledighet (jul, påsk, kristi himmelsfärd) fortfarande styrs av kristna högtider?
Nej, inte så vettigt.

10. Finns det någon som vet precis allt (ALLT!) om dig?
Nä det gör det inte. Jag är en sådan där som folk nog uppfattar som öppen vid första ögonkastet (jag bjussar en del), men som i verkligheten är rätt sluten. Är jag ledsen eller olycklig vill jag dra mig tillbaka och slicka mina sår i fred. Kan utan problem prata om hur jag känt, dippar, deppigheter, ledsamheter osv, men har evinnerligt svårt att prata om hur jag känner exakt precis nu.

11. Gillar du såna här listor/utmaningar?
Det beror ju på frågorna naturligtvis, men rätt bra generellt tror jag. Tillfredsställer kliet i fingrarna, om än kort.

THE END.

Denna kvinna

OMG!!

Blodprovsuppdatering

Svaren på ett av läkarbesöken förra veckan: jag har tydligen något knas med sköldkörteln. Inget farligt, men ändå knas. Kan förklara en del av alla härliga grejer jag går omkring och dras med nuförtiden.

Skönt ändå, att få veta.

Vad ska vi göra nu då?

Tack för alla delade erfarenheter och tankar angående cellprovshelvetet. Det betyder mycket.

Jag har någon slags kris. Känner mig uttråkad, hängig och orkeslös. Samtidigt som jag vill att något ska hända, så orkar jag    b a r a     i n t e     m e d    att något händer!! Och trots att jag betraktar gammal dekadens, festnätter som aldrig tog slut och häng 24 timmar om dygnet i ett extremt ljusrosa skimmer, så är det ju inte det jag vill nu. Nu vet jag inte vad jag vill. Allt kliar. Läser i bloggen bakåt i tiden och känner sådan ömhet och sentimentalitet och jag vet inte, något, för allt det där som varit. Som inte länge är. Hit önskade jag mig, nu vet jag inte vad jag ska göra av det.

Sen det här ovanpå, insikten: jag var roligare, snyggare, smalare, smartare förr.

Det gör ont.

Och det gör ont att det gör ont. Varför gör jag inget åt det? Jag kan väl jobba med tanken åtminstone. Orka hålla på och romantisera det förflutna hela tiden och aldrig aldrig aldrig vara nöjd i nu-jaget. Jag borde kommit längre i detta.

Ligger ungefär tio dagar efter i min träningsutmaning. Fick sätta ner takten efter starka olustkänslor och ont i kroppen och sen grät jag i en vecka p.g.a. cellförändringarna och nu, ja, jag vet inte. Det är väl nu jag ska börja "springa". Men i mitt nuvarande lågvattenmärke till tillstånd så är det föga troligt. Även om motion brukade göra mig glad. Gladare. Mindre låg. 

Alla längtar vår utom jag. Våren ger mig ångest. Känner press och stress och önskar bara att vi stannade tiden en stund så jag kan komma i fatt och fatta något slags beslut om vad jag vill egentligen, med universum och allting.
 
Bu.