jag känner mig trasig.

forts.

har drömt hela natten om hur alla vänder sig emot mig. vänner som killar som bekanta som helt nya okända människor. har i natt lyckats bråka och göra mig ovän med hälften i min bekantskapskrets. vaknade helt utmattad.

nämen god morgon då.

rullar runt bland mjuka kuddar

välkommen till www.gladblogg.se

okej att jag är full nu liksom, men ändå;

what the fuck, people?!

i people inkluderar jag även mig själv. känns värt att nämna.

nej nu vill inte jennifer mer!

frustrationen nu:

över männen. som vanligt. som håller varandra bakom ryggen samtidigt som de sätter knivar i samma ryggar. våra invecklade relationer är som fia med knuff där jag vet att jag är den första att ryka, den som spelar med högst jävla insats TROTS att det är jag som är närmast dem var och en för sig om det kommer ner på ren vänskapsnivå.

över vännerna. vissa av dem. de som inte kan ta en ursäkt. de som inte ger utrymme för ursäkt. de som inte förstår eller visar vilja till förståelse. de som ger svala kramar när man väl ses. de som har fucking mens uppenbarligen. pluralis.

över vännerna. de som ställer upp, men som ändå får mig att gå hem med gråten i halsen för att jag känner mig utsatt och ensam, och om de får huvudvärk så har jag i n g e n. jag klarar inte av att gå ut på de premisserna.

över mig själv. som inte kan sätta ner foten. alls. överhuvudtaget. fuck it.

över alla relationer. alla.