fram med skämskudden

ibland är det tankarna som behöver uppmärksamhet, ibland handlingarna, själen eller utsidan.

just nu känner jag att jag behöver lite utseendebekräftelse. en komplimang typ. försöker lista ut bästa sättet att skaffa mig en sådan men det känns lite, tja, fult. jag blir i och för sig utseendebekräftad på jobbet, men det är oftast av förtiplussare och det är inte deras bekräftelse jag söker.

jag borde således ge mig ut på jakt i helgen, sminkad och fräsch i festmundering, men de trognaste reser bort eller är sjuka och jag vet på riktigt inte hur jag ska roa mig på egen hand. än mindre hur jag ska skaffa mig en komplimang. eller en blick. eller nåt som säger att någon ser mig, om än bara ytan.

jodå

det här vägvalet fungerar förövrigt utmärkt. inatt drömde jag sexdrömmar om tjejer. high five!

vägval

äh vet ni vad, nu tänker jag fokusera på brudar istället då relationerna till min fina tjejer är det som verkligen är värt och spelar roll.

back on track

och på tal om allt men mest ingenting så ringde han den där som jag brukade ligga med (kolla, framsteg gällande ordval och böjning!) typ tre gånger idag och en av gångerna då jag pratade om hur lite det finns att göra på jobbet och hur urtrist det blir i längden frågade han om det inte fanns någon het kille där som jag kunde ligga med på lagret. i vanliga fall tycker jag inte att det är något konstigt alls att säga sådana grejer, men ändå liksom, det taggar sig lite någonstans inuti mig när jag får höra sånt av honom. kan inte rå för det.

och så var det väl dags för min version av det där som hölls hemligt

när alla andra skriver nyktert om lördagskvällen så borde kanske även jag.

kortfattat, med risk för att bli ganska så tjatig för de som var med då jag vid det här laget redan upplyst alla om detta minst sjuttioelva gånger, så var det väldigt fint att träffa dessa människor som jag tidigare bara läst.

jag var inte alls lika nervös som jag trodde att jag skulle vara, snarare förväntansfull. även om vissa fina små tystnader infann sig i början så blev det aldrig obekvämt då stämningen hela tiden var god, från de korta inledande inforundorna till drinkblandarlektioner för nybörjare till takbalkongscigaretter med utsikt över sommarstockholm till fyllehäng i köksdelen till den upprymda dansstämningen på slutet och glas fyllda med sprit och mera sprit och lite pressad citron på toppen.

jag blev ju urfull vilket kan beskådas i några inlägg längre ned, men vaknade upp ganska ångestfri ändå vilket jag är tacksam för. att ge sig ut i bloggvärlden igen kändes inte alls sådär skrämmande som jag kanske hade föreställt mig nu när folk liksom fått se hur jag ser ut och hur jag för mig och rör mig och whatever ni vet, utan mer varmt och fint och ganska härligt.

summa summarum är att det hela gav mersmak och jag är lite fascinerad över att jag gillar alla de människor som jag faktiskt redan gillade än lite mer nu när jag har träffat dem.